Den antisemitiske imamen i Rosengårdsmoskén

 

Kvällsposten fortsätter berätta om den antisemitiske imamen Abu Hamza (Basem Mahmoud) som härjar i en salafistmoské.på Rosengård. Abu Hamza har t o m blivit omöjlig hos de andra antisemitiska imamerna hos Muslimska Brödraskapet och i Qatar-moskén...

Malmöpolisen tycks återigen vara fullt sysselsatt med shariagängens dagliga våldsdåd och tycker tydligen att öppen och våldsam antisemitism bara är en bagatell. Att det är (de kriminella och islamistiska) shariagängen som är basen för Malmös islamisering och det våldsamma judehatet som predikas i stadens moskéer "glömmer" man gärna...

***

För ett halvår sedan kunde Kvällsposten avslöja att Rosengårdsimamen Basem Mahmoud återkommande predikade avsky mot judar och brobyggande imamer i sin källarmoské och på sin Youtubekanal. 

Avslöjandet ledde till att Malmöimamen polisanmäldes för hets mot folkgrupp. 

Vad hände sen? Inte så mycket. 

När vi går igenom några av Basem Mahmouds senaste predikningar visar det sig att han fortsätter sprida hat mot judar och andra ”otrogna”. 

Jenny Strindlöv

– I alla tider är det samma bedrägliga skurkar som står i vägen för de rättrogna. Alla vet att västländerna styrs av judar. Judarna är deras härskare. Judarna är grisars och apors avkomma.

Så lät det i en av Basem Mahmouds predikningar i höstas. 

Sedan dess har hans följarskara på Youtube vuxit och visningarna på hans filmer har blivit fler. Basem Mahmoud, eller Abu Hamza som han också kallas, fortsätter att predika varje fredag i al-Sahaba-moskén på Rosengård i Malmö. Han fortsätter att öppet lägga upp varje predikan på Youtube, och innehållet fortsätter att vara hatiskt mot såväl judar som andra ”otrogna”. 

När gymnasietreorna i Malmö tog studenten vredgades Basem Mahmoud över att se de glada ungdomarna dansa runt med svenska flaggan på gatorna. Eftersom svenska flaggan innehåller ett kors är den enligt Basem Mahmoud olämplig att bära.  

– De som bär kors ska inte erbjudas bön, eftersom det är vår övertygelse att dessa människor är fulländade kättare, sa han i en predikan.  

– Om någon bär ett kors på sina kläder utan att vara medveten om det beordrar vi honom att ta av det. Närhelst profeten såg ett kors i ett tyg eller på någons kläder eller vad som helst, så förstörde han det. 

Predikar hat mot judar

Under en predikan i juli fokuserade Basem Mahmoud på Palestina, som han menar att världens samlade muslimer tillsammans har manskraft och vapen nog att befria. Han tycker inte att det pratas tillräckligt mycket om Palestina i Europas moskéer. 

Mahmoud citerade ur en hadit, det vill säga en nedtecknad berättelse om profeten Muhammeds levnadshistoria, som lyder:

”Domedagen kommer inte förrän muslimerna bekämpar judarna och dödar dem. Judarna kommer att gömma sig bakom stenar och träd, men stenarna och träden kommer att säga: Åh, muslim, det finns en jude bakom mig. Kom och döda honom.” 

Domedagen, hävdar Basem Mahmoud, kan inte äga rum förrän det stora slaget har inträffat och Palestina har befriats. 

– Orättfärdigheter, mina bröder, är när du är orättfärdig mot dig själv i din religion och tro. Du tror på den här haditen, men du praktiserar den inte, du introducerar den inte till dina barn och sprider den inte i den muslimska världen. Är vi rädda för att ens nämna ordet ”jude”? 

I en annan predikan säger han att det bara är tillåtet att hälsa på muslimer. 

– Hälsa inte på icke-muslimer. Om en otrogen hälsar på dig och säger ”frid vare med dig”, svara honom som profeten brukade svara judarna, de orättfärdiga judarna som dödade profeterna och som vill kontrollera universum. Förbanna dem, de är förlorade.

Lite senare i samma predikan fortsatte han att hetsa mot judar:

– Låt oss bli de som erövrar al-Aqsa-moskén (en av islams viktigaste moskéer, belägen på Tempelberget i Jerusalem, reds.anm.) och krossar och slår judarnas huvuden. 

– Lär dina barn detta. Om du inte själv är kvalificerad för det och Gud inte beordrar dig, så lär din son och lär din sonson.

”Ni är banditer!” 

När Kvällsposten återvänder till al-Sahaba-moskén en fredag i juli för att ge Basem Mahmoud möjlighet att kommentera sina uttalanden blir stämningen snabbt dålig. Han känner igen oss från vårt besök ett halvår tidigare och han är inte glad att se oss igen. 

– Gå härifrån! Gå härifrån! Ingen får prata med henne. Jag ska ringa polisen med detsamma, säger Basem Mahmoud om Kvällspostens reporter.

Han springer fram mot fotograf Jens Christian och föser honom uppför trappan som leder ner till källarmoskén. 

– Ni ljuger! Ni är banditer! Ni är lurare!

Den vredgade imamen plockar upp telefonen och ringer polisen. Han säger åt männen som kommer för att delta i fredagsbönen att de inte ska prata med oss. Dörren smälls igen.

Efter Kvällspostens avslöjande i december 2020 polisanmälde bland andra Judiska ungdomsförbundet Basem Mahmoud för hets mot folkgrupp. Förundersökningen pågår fortfarande och polisen inväntar vidare direktiv från åklagare. 

Imam i Hässleholm terroriserade sin familj

De fria medierna har nästan sopat bort den statsfinansierade slaskpressen. Bra !, säger den som slutade prenumerera på
papperstidningar redan för 20 år sedan,,,,

Glädjande nog börjar det dessutom växa fram nya lokala
fria medier.
Såg av en händelse den pigga Frilagt Hässleholm.
De avslöjade nyligen den salafistiske imamen, som terroriserat hustru och barn i åratal.
Till slut polisanmälde barnen honom och nu står han inför rätta.

Läs mera nedan:

Moskéledare inför rätta för terror mot sin familj

15/01/20

En man med en ledande roll i en moské i Hässleholm står inför rätta för att ha misshandlat, hotat och stängt in sin fru och sina barn under många år. Förundersökningen och familjemedlemmarnas berättelser i den pågående rättegången vittnar om ett skräckvälde med syfte att förhindra beblandning med det svenska samhället. Döttrarna tvingades med våld och dödshot att bära slöja och långa kjolar och fick inte bli vänner med svenska flickor för att inte bli “horor” som de. Den äldsta dottern var dessutom tvungen att spela handikappad för att föräldrarna skulle få lön som hennes assistenter. Till slut fick hon nog. Mamman och de sju barnen lever nu på hemlig ort. Mannen nekar till alla anklagelser.

Elva dagar är bokade för rättegången i Hässleholms tingsrätt. Under de första dagarna måste alla åhörare gå igenom en säkerhetskontroll. Fyra extra vakter är på plats de tre första dagarna, den fjärde är de borta. Allt är lugnt.
– Det kom inte så många åhörare. Det fanns en oro för för att det skulle kunna bli två grupperingar, en som var för honom och en som var emot, och att de skulle krocka här. Han har ju varit ledande i en förening, förklarar en vaktmästare.

Mannen, som är i 60-årsåldern, har suttit häktad i nästan fyra månader, sedan den 20 september. Han greps efter att barnen kommit överens om att en morgon låtsas gå till skolan, som var det enda ställe de fick gå till på egen hand, och istället gå till socialkontoret för att anmäla honom. Mamman anslöt och bor sedan dess i ett skyddat boende tillsammans med barnen. Mamman och de fyra äldsta barnen, som medverkar i rättegången, säger alla att de är övertygade om att mannen skulle kunna sätta sina dödshot i verket. Inspelade förhör med en pojke som är under 15 år spelas upp i rättssalen, övriga är med via videolänk.

Åtalet gäller grov kvinnofridskränkning mot hustrun och grov fridskränkning mot de fyra barnen. Den 14 sidor långa stämningsansökan innefattar många fall av misshandel, olaga hot och olaga tvång mot familjemedlemmarna under tiden 1 januari 2015 – 17 september 2019.
Olaga tvång innebär för mamman och två av döttrarna att mannen genom misshandel, dödshot eller underförstått hot om våld tvingat dem att stanna hemma och inomhus, inte ha kontakt med andra och att klä sig på det sätt han ansåg var lämpligt, inklusive slöja. För den äldsta dottern ingår även att hon tvingats uppträda som om hon var handikappad när hon befann sig utanför hemmet. Själva bedrägeriet ingår inte i åtalet utan polis och åklagare tittar på det separat, för den tid det inte är preskriberat. Enligt åklagaren Malin Pålsson skulle det inte påverka straffet för mannen om han blir dömd för övriga brott.

Tvingades till moskén

Sonen har fått röra sig mer ute och bland annat följa med pappan för att handla. Brotten är misshandel, olaga hot och ofredande i form av att pappan spottat honom i ansiktet på Ica Maxi i Hässleholm. Åtalet gäller inte olaga tvång, men han berättar i förhör att han har tvingats till moskén. Pappan har sagt till honom att imamen inte får veta något. Pojken har också blivit slagen och hotad för att han protesterat mot hur hans systrar blivit behandlade.

Familjen kom till Sverige från Irak 2006. I hemlandet brännskadades den äldsta flickan svårt. Enligt åtalet har hon tvingats att låtsas ha allvarliga funktionshinder för att familjen skulle få assistansersättning. Hon har bland annat gått med rollator i skolan och hindrats att leka ute, trots att hon egentligen varit fullt rörlig.
När hon inte ville spela med längre verkar pappans våld till stor del ha riktats just mot henne. Mamman och flera av syskonen berättar att de blev vittne till hur han i december 2016 slog och knuffade henne tills hon kräktes och blödde från både mun och öron.
– Jag trodde att hon skulle dö, säger den 16-åriga systern.

Därefter blev storasystern sängliggande i ett par veckor och kunde inte ta sig ens till toaletten utan hjälp. Den brännskadade huden smärtade så att hon inte kunde klä sig. Att ringa efter ambulans kom inte på fråga. Övriga i familjen förbjöds under dödshot att berätta något om det som hänt. Dagen efter misshandeln kontaktade flickan Försäkringskassan och berättade att hon inte behövde någon assistans längre. Ersättningen drogs omedelbart in.
Pappan anklagade sin äldsta dotter för att ha “förgiftat” sina syskons hjärnor så att de obstruerade mot honom. Hon försökte undvika honom och flyttade ner till ett rum i källaren där hon skaffade lås till dörren för att få vara ifred. Dit flydde också syskonen alltmer och där pratade de svenska och engelska för att pappan inte skulle förstå om han hörde dem.

Skulle giftas bort i Irak

Äldsta systern berättar att det var ett svårt beslut att söka hjälp. Det som gjorde att de tog mod till sig var att hon hörde pappans telefonsamtal.
– Vi skulle troligen åka till Irak och aldrig komma tillbaka. Vi skulle giftas bort allihop. Så fort vi hade kommit över gränsen skulle det inte finnas någon utväg, så vi måste agera nu, förklarar hon.
De två systrar som är närmast i ålder, 15 och 16 år gamla, har under videoförhören svårt att berätta om vad de utsatts för och brister ofta i gråt. Rättegången pausas därför flera gånger. En av flickorna bryter ihop fullständigt när hon på tisdagseftermiddagen ser sin pappa i kameran från rättssalen och förhandlingen får avbrytas för dagen.

Sa att kvinnor utan slöja var horor

De har båda protesterat mot slöjan som de tvingades börja använda i tolvårsåldern. När de var yngre hade de lite större frihet och de uppfattade pappan som snäll. Men så länge de minns har han sagt att kvinnor utan slöja var horor.
– Sådana vill ni väl inte vara?
15-åringen berättar att hon sa nej när pappan plötsligt en dag sa att det var dags för slöja.
– Han blev arg och började skrika och slå mig. Han slog tills jag låg på golvet och då sparkade han mig, berättar hon och börjar gråta.
Efter en kort paus fortsatte hon.
– Han frågade om jag ville bli en svensk flicka. Vill du bli en hora? Du förstör min heder, sa han.
Systrarna fick bara ha mörka kläder, långärmade tröjor och långa kjolar.
– Det var pappa som köpte kläder åt oss. Jag fick inte ha färger eller glitter som jag tyckte om. Jag kände mig väldigt ledsen för det, säger 16-åringen.
De fick inte gå ut i trädgården utan den godkända klädseln. De fick inte heller använda smink eller smycken, inte delta i aktiviteter på fritiden, inte ens läxhjälp efter skoltid eller utflykter som skolan anordnade. De fick inte vara med på gymnastiklektioner för att de inte skulle duscha tillsammans med andra.

Fick inte bli vän med svenskar

Flickorna fick inte bli vänner med svenska ungdomar. Pojkar fick de inte ens prata med.
– En vän måste klä sig som jag och pappa måste vara säker på att föräldrarna har samma synsätt som han, förklarar 16-åringen.
Hon berättar att hon blev slagen i bilen på väg hem från skolan för att hon fått en kram av en flicka i skolan när de sa hejdå.
– Han skrek att jag inte fick röra någon. Han höll ratten med ena handen och slog med den andra, berättar hon.

Heder och skam

Pappan pratade ofta om sin heder och att barnen drog skam över familjen och släkten om de inte följde hans påbud.
– När lillasysters kjol inte täckte skorna sa han att han kommer att stycka henne, berättar 16-åringen.
De berättar om dagliga hot och misshandel flera gånger i månaden, ibland för småsaker som att någon av dem glömmer att släcka en lampa. Oftast har han slagit med öppen hand, ibland med knytnävarna. Enligt åtalet blev äldsta systern blev vid ett tillfälle knivskuren i handen av pappan.
– Han bara skrattade som en galning, berättar den 15-åriga systern.
Den 16-åriga flickan berättar om stryptag om halsen. Både hon och brodern har blivit slagna med ett spetsigt kebabspett i metall, något som 15-åringen också blev vittne till.

Två av barnen blev enligt åtalet slagna med ett kebabspett. Foto ur förundersökningen.

– Det gjorde väldigt, väldigt ont. Jag kan fortfarande känna det när jag tänker på det, säger 16-åringen.
Sommaren 2018 köpte den äldsta systern en studsmatta till sina småsyskon, något som pappan hade sagt nej till. När han fick veta det blev han mycket arg och slog och hotade dem.
Mamman misshandlades en gång med sparkar i ryggen så att hon fick missfall. Hon fick inte börja lära sig svenska på SFI förrän 2018 då hon varit tolv år i Sverige och då för att det var ett villkor för att få bidrag när assistansersättningen dragits in.

Både mamman och barnen säger att pappans våld blev värre under det sista året i villan i Hässleholm. De har alla mått mycket dåligt, haft sömnsvårigheter och drömt mardrömmar. Skolan gick inte så bra eftersom barnen hade svårt att koncentrera sig på grund av det som hände hemma.
– Jag var alltid väldigt stressad och hade ångest, berättar 16-åringen.
– Jag hade ingen personlighet under hela min uppväxt. Allt jag gjorde var kontrollerat av honom, säger 15-åringen.

Barnen känner nu oro för att pappan eller andra släktingar ska söka upp dem för att återupprätta sin heder. Socialtjänsten beskriver i ett intyg en mycket allvarlig och konkret hotbild mot frun och barnen efter anmälan den 17 september.
Mannen hävdar att allt i åtalet är påhitt och att familjemedlemmarna har konspirerat mot honom under den äldsta dotterns ledning. Han kommer att få utveckla sin inställning när rättegången fortsätter. Flera vittnen ska höras, bland andra skolpersonal och grannar. Bevisningen bygger på uppgifter från målsäganden och vittnen eftersom inga skador har dokumenterats. Sista rättegångsdagen är den 29 januari.

Berit Önell
Jonathan Önell

 

 

 

 

Islamistskola i dagens Sverige: Judehat, censur och bönetvång

Antalet islamistiska friskolor i Sverige ökar hela tiden.
Myndigheterna beviljar glatt tillstånd till skolor som bedriver
verksamhet i strid med både svensk lag och svenska folkets
"värdegrund". Nu senast har Safirskolan (f d Vetenskapsskolan)
i Göteborg uppmärksammats eftersom den drivs av en av de
"utvisade" salafistimamerna

GP har belyst vad som sker i salafismens mörka skrymslen i
skolvärlden (klippt från Pettersons blogg):

ISLAM & SKOLAN. Censurerade läroböcker, judehat och en nuvarande rektor som pressat barn att be med orden ”Allah ser dig”. Göteborgs-Posten har talat med ett stort antal tidigare anställda på den hårt kritiserade Vetenskapsskolan. – Det största problemet med skolan är att den fortfarande står kvar, säger en av dem.



Den islamska Vetenskapsskolan som nu har ändrat namn till Safirskolan är oförenlig med  svensk skollag. Det handlar exempelvis om könssegregering, censur av läroböcker och bönetvång.

– Skolan är destruktiv för barnen. Eleverna, framför allt pojkar, riskerar att hamna i helt fel miljöer, säger en person.

– De utnyttjar systemet och skattepengar men kämpar absolut inte för att de här barnen ska komma in i samhället, säger en annan.

Skolans tidigare huvudman Abdel Nasser El Nadi, som fortfarande får 250.000 kronor per månad av skolan, ses av svenska myndigheter bedöms utgöra ett hot mot rikets säkerhet

TIDIGARE 2019-11-20. Varför stänger syltryggarna inte den muslimska Safirskolan?

ISLAM & SKOLAN. Resultaten bland eleverna på Safirskolan i Göteborg, som tidigare hette Vetenskapsskolan, ifrågasätts av andra skolledare, skriver GP. Enligt skolans egna uppgifter går 91,7 procent av eleverna ut med fullständiga betyg. På andra skolor i liknande områden är siffran mellan 20 och 30 procent.

Bild från Safirskolans hemsida.

– Man behöver inte jobba i förorten eller vara någon Einstein för att förstå att det här är orimligt, det är ganska uppenbart, säger Linnea Lindquist, rektor för Hammarkulleskolan, som anmält Safirskolan till Skolinspektionen.

Safirskolans chef och rektor Sven-Erik Berg säger sig emellertid vara säker på att betygen motsvarar deras kunskapsnivå. Skolan har även i fler andra sammanhang fått återkommande kritik.

Safirskolan, som tidigare hette Vetenskapsskolan har i åratal fått kritik för bristande undervisning, otillåtna religiösa inslag och kopplingar till extremistisk islamism. Ledaren var tidigare islamist-rektorn, Abdel Nasser El Nadi, som anklagas av Säpo för att vara ett hot mot rikets säkerhet och som fört ut många miljoner i skattepengar till utlandet. Skolan använder även återvändande IS-terrorister i undervisningen.

-Pettersson säger att det verkar som islamisterna går före barnen i syltryggarnas land.

Om eländet den muslimska Vetenskapsskolan på bloggen...

***

Salafistutvisningen: "Men det bidde en tumme...."

 

 

Det såg så hoppfullt ut.

Äntligen slog SÄPO till mot jihadismens kärna i Sverige:

Det stora nätverket av salafistiska moskéer.

Och regeringen tycktes stå bakom insatsen….

 

Men naturligtvis bidde det bara en tumme.

Imamerna är återigen på fri fot och "kan" inte utvisas

eftersom jihadister sannolikt bestraffas i deras hemländer....

 

 

Läs mera på Samtiden:

Islamistiska extremister släpps fria av regeringen trots att de utgör hot mot rikets säkerhet. Bilden visar Drottninggatan i Stockholm som två gånger drabbats av terrordåd. Foto: MostPhotos.

Utvisningsbeslut mot islamister utan betydelse – verkställs inte

Dick Erixon 31 oktober, 2019

 

Regeringen har beslutat att de sex islamistiska extremister som sattes i förvar i våras ska utvisas. Trots det kommer de snart att vara på fri fot, även om Säpo anser att de utgör hot mot rikets säkerhet.
”Efter att jag tagit del av Säkerhetspolisens underlag och det som parterna anfört har regeringen beslutat om utvisning av sex personer som utgör kvalificerade säkerhetshot”, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) i en skriftlig kommentar.
Men den S-ledda regeringen är rena cirkusen. Även om man beslutar utvisa dessa uppenbara säkerhetshot, så kommer de inte att utvisas utan tvärtom, alla kommer snart att vara på fri fot – i Sverige.

De sex männen, som beskrivs som centralgestalter i den radikala islamistiska miljön, anses riskera förföljelse i hemlandet. Migrationsöverdomstolen har konstaterat att det just nu föreligger hinder mot att verkställa utvisningsbesluten.
En av de sex har faktiskt redan släppts och de övriga kommer att släppas inom kort. Då kan de återgå till sina gamla miljöer och fortsätta radikalisera unga muslimer och uppvigla till terrordåd mot svenska folket.

En mer kraftlös regering är svår att tänka sig. Ett svagare politiskt ledarskap har vi nog aldrig haft i Sveriges tusenåriga historia.
Socialdemokraterna Stefan Löfven, Mikael Damberg och Morgan Johansson släpper lös islamistiska fanatiker som i drypande hatfylldhet vill sprida terror, förgöra det svenska samhället och döda svenskar.

Moraliskt stärkta när de går fria

När dessa sex uppviglare till islamistisk terror släpps lösa och kan återvända till sina sympatisörer i Gävle och andra orter i Sverige är det en uppenbar seger för islamismen i Sverige.
– Men självfallet kan [frisläppandet] också slå tillbaka om de kommer stärkta ur detta och kan fortsätta sin verksamhet, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp till GP/TT.

Risken för nya terrordåd i Sverige ökar självfallet när ledande fanatiker går fria och kan planera och uppvigla fler i extremistisk anda. Den här typen av våldsbejakande extremister har ju också en fallenhet för att söka hämnd. Och vad skulle vara en skönare hämnd mot utvisningsbeslutet än att döda svenskar? Det var ju så IKEA-mördaren i Västerås resonerade när han fick sitt utvisningsbeslut. Han skar halsen av de som såg mest svenska ut. I ren hämnd.

Så vad har svenska medborgare för värde för regeringen? Mycket mindre än dessa sex extremister. Deras välbefinnande går före svenska folkets säkerhet.
Det är en absurd lagstiftning att utvisningsbeslut inte verkställs därför att de utvisade kan drabbas av sin egen medicin i hemlandet. Sverige har naturligtivs inget som helst ansvar för vad som händer i deras hemländer. Särskilt inte när de visat uppenbart förakt för det svenska samhället och våra värderingar.

Vi har ingen anledning att skydda dem. Hur de klarar sig i sina egna hemländer är helt utanför vad svenska staten kan, ska eller behöver bry sig om. De ska ut!
När får vi en regering som sätter svenska medborgares liv före välbefinnandet för utländska extremister?
*
Se mer om de sex i förvar: Snart måste säkerhetsrisker släppas fria (23 maj), En femte islamist har tagits i förvar av Säpo (17 maj), Sjätte islamist tagen i förvar av Säpo (21 maj)



En förortsimam sprider smitta...

Igår kunde jag berätta den glada nyheten att SÄPO

äntligen börjat gripa de salafistiska imamer som

fungerar som jihadismens smittospridare bland

Sveriges muslimer. Hittills bara fyra, men 

mängder återstår. Frankrike arbetar sedan

flera år systematiskt med att utvisa de 

hundratals imamer som sprider sitt gift

i landets salafistiska moskéer. Italien tycks

ha börjat göra detsamma.

LÅT DET BLI ETT FÖREDÖME FÖR SVERIGE !

Samtidigt berättar Mohamed Omar om hur en av

dessa Sauditränade imamer kapslat in sig i

Stockholmsförorten Tensta, där han dessutom 

anställts som"ungdomsledare" (varthän ska han 

leda dem ?). 

Krönikan ur Samnytt.

*** 

➤ KRÖNIKA Förortsgalan 2019 utsåg den muslimske predikanten Moosa Assal till ”årets folkbildare”. I en intervju för tidningen Stockholm Direkt 29 mars berättar Assal att hans viktigaste budskap är att alla ska bli ”bra människor”.

Vad menar han med en bra människa? Det får man reda på när man tittar på Assals videoklipp på YouTube och postningar på sociala medier. Den bästa människan som någonsin levat på denna jord och en förebild för alla oss andra var islams profet Muhammed. Assal framhåller att Muhammed hade det bästa uppförandet man överhuvudtaget kan tänka sig.Förutom att predika islam är Assal också fritidsledare på Blå Huset i Tensta. Där kommer han i kontakt med många ungdomar. I intervjun säger han: ”Ungdomar är framtiden. Om de blir bra blir samhället också bra”.

Hur ska man tolka det? Man skulle kunna tolka det som att ju fler ungdomar som blir ”bra”, alltså följer Muhammeds ideal, desto ”bättre” blir samhället, alltså desto mer i enlighet med islamiska ideal.
”Jag har alltid engagerat mig”, säger Assal. ”Nu har jag funnit min roll, i att vara rådgivare. Att inspirera människor”.
Han ger gärna råd. I en tweet den 4 april skriver Assal:
”Var hoppfull & ingjut hopp i andra. Profeten ﷺ älskade optimism & positiva ord. #dagensråd”
Ja, profeten Muhammed var väldigt optimistisk. Han tvekade aldrig om att han skulle komma till makten i Arabien och styra i enlighet med sina lagar, vilka han kallade Guds lagar.

Assal har studerat vid universitetet i Medina i Saudiarabien. Universitet tar emot studenter från hela världen i syfte att utbilda dem till missionärer. Där får man lära sig den salafistiska tolkningen av islam, vilket i korthet innebär att man som muslim ska hålla sig till Koranen och den så kallade ”sunnan”, det vill säga Muhammeds exempel. Det behövs inga nyheter. Assal skäms inte alls för sina salafistiska studier i den saudiska diktaturen – på Instagram kallar han sig ”Medinastudenten”.

Genom sitt val av Assal sänder Förortsgalan en signal till förortens ungdomar om att salafismen och kanske även den saudiska diktaturen är okej. En salafist och en Medinastudent kan till och med vara en förebild och ungdomsledare. Vad är det han vill att ungdomarna ska lära sig? Den 17 januari 2016 skriver Moosa Assal i en Facebookstatus: ”Finns flera ungdomar i förorten som memorerat hela Koranen, fett stolt över dem alla. Må Allah bevara dem.”

Salafismen – och islam i sin helhet – må förbjuda droger, vilket är bra, men när ungdomar väl har godtagit att vad som är bra och dåligt bestäms av Koranen och sunnan, så öppnas en farlig port. För det finns mycket annat i dessa källor som försvårar integrationen i det svenska samhället, till exempel att män och kvinnor måste hållas strikt åtskilda, att små flickor kan gifta sig, att äktenskapsbrytare ska stenas, att sharia är en orubblig lag som står över demokratin och så vidare.

Assal har förvisso tagit avstånd från Islamiska Staten (IS), men han har aldrig kritiserat den saudiska regimen. Tvärtom rekommenderar han på sin Facebooksida fatwor, islamiska utlåtanden om rätt och fel, som gör det till en allvarlig synd att kritisera makthavarna. Lojalitet mot diktaturen, är det en förebildlig hållning?

Och är skillnaden mellan Islamiska Staten (IS) och Islamiska Staten i Saudiarabien (ISS) egentligen så stor? Den saudiska islamiska staten halshugger människor på löpande band, undertrycker yttrandefriheten och diskriminerar icke-muslimer. I ett videoklipp tar Assal avstånd från ett gäng förortsvärstingar som kastat sten mot en ambulans i Tensta. Han ber personalen om ursäkt. ”Ambulanspersonal försöker rädda liv, nästa gång kanske det är din familj eller du som behöver hjälp. Så här kan man inte bete sig oavsett bakgrund eller var man bor”, säger han i klippet.

Han tycker inte att man ska kasta sten på ambulanser som kommer för att hjälpa. Men han berättar inte att enligt salafismen, och faktiskt enligt traditionell islam generellt, så är det riktigt att stena äktenskapsbrytare. Så det är okej att stena en människa, men inte en bil? Kvinnor har stenats i Saudiarabien. Det har han inte kritiserat. Profeten Muhammed, som enligt honom hade det bästa uppförandet och är ett ideal för alla tider, stenade enligt islamiska texter människor. Gjorde Muhammed fel?
I en Facebookstatus den 1 februari 2016 skriver Assal att som muslim ska inte ”vara sig själv” utan istället imitera profeten Muhammed. Till stöd för detta citerar han Koranversen ”I Guds sändebud har ni ett gott föredöme” (33:21).

Vad gäller att uttala arabiska riktigt är salafisterna mycket noga. Jag vet eftersom jag har deltagit i studiecirklar under salafitiska lärare. Minsta fel korrigeras. Men Assal talar dålig svenska fast han antagligen är född i Sverige. Han tycks ta svenskan på mindre allvar. Det är han inte ensam om i ”orten”. Det dessa invandrartäta förorter behöver prioritera är enligt min mening snarare utbildning i svenska språket än koranisk arabiska. En invandrare kan ursäktas, att lära sig ett nytt språk är inte lätt, särskilt om man inte har studievana från hemlandet. Men den som är född här har ingen ursäkt. Dåligt uttal tyder på bristande intresse.

Tyvärr har det uppstått en kultur bland vissa ungdomar i ”orten” att se ner på den som talar riktig svenska, så kallad ”svennig” svenska. En sådan inställning är provocerande för mig som svensk, och det är även provocerande att Assal, som uppenbarligen är normalbegåvad, tolererar fel i svenskan, men strävar efter perfektion i arabiskan.
Två av de ledande profilerna på Islam.nu, en sajt där Assal verkar, är svenska konvertiter till salafismen, den tidigare nämnde Abdul Wadud och Abu Dawud Abdullah as Sueidi. Båda har svenska som modersmål, men har lagt sig till med någon slags ”förortsaccent”.
Det ungdomarna i förorten skulle behöva är inte mer islamisk fundamentalism, utan förnuft och vetenskap och en förebild som anstränger sig att tala god svenska.

Mohamed Omar

SÄPO griper salafistimamer på löpande band...

 

 



Äntligen har SÄPO insett att imamerna i salafistmoskéerna
är kärnan i den islamistiska terrorismen. På kort tid har de

nu gripit fyra nyckelfigurer i de salafistiska miljöerna.

Magnus Sandelin på den välunderrättade stiftelsen DOKU

kommenterar SÄPO:s nya strategi.

 

***

Situationen blev till slut ohållbar, därför satte Säkerhetspolisen sin nya aktiva taktik om utvisning av radikala imamer i verket. Det finns stor anledning att följa utvecklingen särskilt noga i de radikala miljöerna framöver, skriver Magnus Sandelin i en kommentar.

Gävleimamen Riyad Abdulkarim Jassim (Abu Raad) och hans son. Sedan Hussein Al-Jibury i Umeå och nu senast Västeråsimamen Fekri Hamad. Under loppet av ett par veckor har Säkerhetspolisen ansökt om att flera av Sveriges ledande radikalislamister ska tas i förvar av Migrationsverket. Säpo vill att de ska skickas ut ur landet, och fler liknande beslut kan vara på gång. Uppenbarligen har myndigheten satt en ny strategi i verket, som går ut på att göra sig av med de inspiratörer och rekryterare till den svenska jihadistmiljön som saknar svenskt medborgarskap, varav flera har levt mycket långt tid i Sverige.

Man kan fråga sig varför detta kommer nu, och inte tidigare. En person som Abu Raad har haft Säpos ögon på sig under åtminstone femton år. Han och hans son har upprepade gånger nekats svenskt medborgarskap, efter Säpos avrådan. Ändå har de fått stanna och bedriva sin verksamhet här.

Det finns åtminstone två svar på den frågan. Att de fått hållas fram tills nu har sannolikt att göra med att de har fungerat som magneter kring vilka stora delar av den svenska jihadistmiljön har kretsat. För underrättelsetjänsten har de på så sätt varit tacksamma redskap för att kunna hålla koll på sympatisörer och aktivister.

Svaret på varför Säpo nu vill ha dem utvisade är att situationen till slut blev ohållbar. Vi har helt enkelt bundit ris åt egen rygg genom att låta dem vara här. Så länge den svenska jihadistmiljön bestod av ett par hundra aktiva individer var det möjligt att ha kontroll. Efter den extremt snabba tillväxten av miljön i och med Syrienkonflikten och IS uppkomst, då antalet aktiva sympatisörer ökade till ett par tusen individer, är det inte lika enkelt.

Så länge den svenska jihadistmiljön bestod av ett par hundra aktiva individer var det möjligt att ha kontroll.

Något måste göras för att bromsa utvecklingen anser Säpo, och till de redskap som myndigheten har till sitt förfogande finns LSU, Lagen om särskild utlänningskontroll. Personer som saknar svenskt medborgarskap och anses utgöra ett säkerhetshot kan utvisas. Säpo ansöker, Migrationsverket prövar och fattar beslut och vid överklagan är det slutligen regeringen som avgör.

Att dessa nu förvarstagna religiösa ledare tidigare nekats svenskt medborgarskap har med detta att göra, att inte stänga dörren för att möjligheten att kunna skicka dem ut ur landet.

Lagen tillämpas vid enstaka tillfällen varje år, vissa år inte alls. För flera av de personer som tidigare fått ett utvisningsbeslut av det här skälet har utvisningarna inte gått att verkställa på grund av att de till exempel riskerar tortyr. Istället kan de tvingas anmäla sig hos polisen några gånger varje vecka, och det finns även möjlighet för Säkerhetspolisen att använda hemlig avlyssning och andra tvångsmedel för att ha koll på personen.

Det finns fler tongivande aktörer inom den svenska jihadistmiljön som nekats medborgarskap än de som nu sitter i Migrationsverkets förvar, och det är sannolikt att de nu står på tur att omfamnas av Säkerhetspolisens nya taktik. Upprördheten bland Abu Raads anhängare har varit stor efter beskedet för ett par veckor sedan. Det finns därför stor anledning att följa utvecklingen särskilt noga i de radikala miljöerna framöver, inte minst för Säkerhetspolisen.

MAGNUS SANDELIN
Ansvarig utgivare för doku.nu



Jihadistdåd stoppas i Tyskland

Några dagar efter det islamistiska terrordådet på spårvagnen i Utrecht stoppar tyska polisen ett nytt dåd i Frankfurt am Main.

Enligt senaste uppgifter är hittills elva salafister gripna.

Fler gripanden väntas....

 

Stor razzia i Tyskland – elva gripna för planerat terrordåd

(TT)

I en omfattande razzia greps på fredagen elva personer misstänkta för att ha planerat terrordåd i Tyskland. Enligt myndigheterna handlade det om en planlagd attack med islamistiska motiv.

Ett flertal lägenheter i Rhein-Mainområdet  i centrala Tyskland genomsöktes av 200 poliser och specialenheter från olika håll i landet. Man grep elva personer i åldrarna 20 till 42 år som misstänks för att ha planerat ett terrordåd mot icke-troende muslimer. Huvudmisstänkta är en 21-årig man och två 31-åriga bröder som ska tillhöra en salafistgruppering, enligt den tyska nyhetsbyrån Dpa.

Fordon och vapen

Enligt åklagaren misstänks männen ha hyrt ett fordon och köpt vapen för en terrorattack. En större summa pengar ska ha samlats in för att finansiera dådet. 20.000 euro, drygt 200.000 kronor, i kontanter hittades vid razzian. Man beslagtog även knivar, narkotika och servrar.


Se mera: 
 https://www.focus.de/politik/deutschland/im-rhein-main-gebiet-elf-festnahmen-bei-grosser-antiterrorrazzia_id_10492869.html
 http://www.spiegel.de/politik/deutschland/hessen-und-rheinland-pfalz-elf-verdaechtige-bei-anti-terror-razzia-festgenommen-a-1259261.html#ref=rss

 https://www.welt.de/politik/deutschland/article190711757/Rhein-Main-Gebiet-Elf-Festnahmen-bei-Anti-Terror-Razzia.html

Utmärkt MSB-rapport om det jihadistiska hotet mot Sverige

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

(MSB) är den verkliga doldismyndigheten.

Därför var/är det överraskande när de förra

året tog initiativet till två stora forsknings-

projekt kring de verkliga hoten mot

Sveriges säkerhet...

En grupp under ledning av Magnus Norell gjorde en förstudie

kring Muslimska Brödraskapets verksamhet. Den var viktig

inte minst med tanke på Brödraskapets nära relationer

med socialdemokraterna och massiva infiltration av

framförallt miljöpartiet och centern. Brödraskapets

ambition är att bli erkända som "alla muslimers"

talesman. De har uppenbarligen lyckats gentemot

svenska regeringen.

Nu har den kompletterats med

en utomordentlig rapport

kring salafismen och jihadismen i Sverige av

Magnus Ranstorp m fl på Försvarshögskolan.

Rapporten

Mellan salafism och salafistisk jihadism

är en massiv dokumentation av hur den jihadistiska

terrorismen växte fram strax före sekelskiftet och

sedan dess bara spritt sig och förankrats allt bättre

över hela landet.

Den 265-sidiga rapporten skildrar i detalj hur

jihadismen ständigt växt medan myndigheternas

naivitet och undfallenhet varit nästan straffbar.

De största jihadistnätverken i Sverige har t ex
varit välfinansierade av stat och kommuner,
medan terroristdåden ökat över hela Europa...

Rapporten ger en bild av hur två terroristaxlar

växt fram:

* Västkustbältet från Malmö via bl a Arlöv, Lund, Landskrona,

Halmstad till Göteborg

* Östkustbältet från Stockholm via Örebro, Eskilstuna, Gävle

och vidare till Umeå.

Detta kompletteras med studier av de mest inflytelserika

imamerna och hatpredikanterna.

Samt korta skisser av de viktigaste organisationerna.

Ett tjugotal kommuner får specialstudier av hur

jihadisternas inflytande hela tiden ökat.

En slutsats man kan dra är vilken nyckelroll nätverken

av salafistmoskéer spelar för jihadismens

framväxt och spridning.

De två största salafistmoskéer Bellevuemoskén i

Göteborg och Umm al-Muminin Khadijah i Malmö

är stora, välfinansierade och stöder aktivt den mera

vildvuxna skaran av salafistiska hatpredikanter, som

uppmuntrar ungdomar ur de kriminella och islamistiska
shariagängen att göra jihad i Somalia, Syrien/Irak,
 Jemen, Mali (eller var kampen pågår för tillfället).

Men också de mindre moskéerna (som tex Arlöv, Lund,

Hässleholm) är samlingsplatser för potentiella terrorister.

T o m moskéer som officiellt avråder från aktiv jihad

i kalifatet bidrar indirekt till att hetsa upp ungdomarna

till hat mot judar, kristna och shia. Imamen Hassen

al-Bayati i Hässleholm försökte mörda en "otroende"

(shia) genom att köra över honom. Efter avtjänat

fängelsestraff är han en populär och efterfrågad

predikant i många moskéer...

Rapporten förtjänar att bli ett standardverk för
t ex de statliga och kommunala myndigheter som
står vid fronten i kampen mot terrorismen, ofta
utan att ens begripa hur motståndaren ser ut.

Också för oss vanliga potentiella offer är den
upplysande och nyttig.


  

  

Danskfödd arab utvisas för terrorism - från Danmark

 

 

En danskfödd arab som varit legosoldat i Kalifatet

döms till fem års fängelse för terrorbrott och
utvisas till föräldrarnas hemland Algeriet.

Den danska domstolen konstaterar att han saknar

all verklig anknytning till Danmark, är dåligt integrerad

och bl a saknar känsla för demokrati.

 

En julkaramell att suga på för Migrationsverket,

Miljöpartiet, Expo och alla protestgrupper

mot utvisningar....

 

Även ett litet tips till Göteborgs tingsrätt

när de ska döma

Feras Alnadim och Khaled Swies, som sitter

häktade för mordbranden mot Synagogan....

 

Petterssons gör skillnad berättar

(baserat på The Local i Danmark):

 

ISLAM. Anis Laraba har algeriska rötter men är född och uppvuxen i Danmark. Han var en 18-årig gymnasieelev när han åkte till Syrien år 2013 och gick med i den väpnade muslimska terrorgruppen Kalifatet ISIS.

 

Anis Laraba har deltagit i strid på ISIS sida och därmed brutit mot den danska terrorlagar. 22-åringen dömdes nyligen till fem års fängelse för detta och nu har även arabens  danska pass beslagtagits av de danska myndigheterna, skriver The Local.

 

Den nu 22-årige mannen reste till Syrien 2013, då han var 18 år gammal. Där stannade han i nio månader, innan han förmådde sin mor att köpa en returbiljett till Danmark åt honom. På plats i Syren anslöt han sig till IS, för vilka han bevisligen vapentränade och deltog i väpnade strider. Därmed bröt han mot dansk terrorlagstiftning. Nyligen dömdes han av rätten i Glostrup till fem års fängelse för sina brott.

Det hårda straffet motiverades av rätten med den relativt långa tid 22-åringen spenderade i Syrien, och det faktum att han själv deltog i stridigheter.
Tidigare har en kamrat, Enes Cifti, till Laraba  dömts för liknande brott då han i samma syfte reste tillsammans med 22-åringen. Även Ciftis pass beslagtogs även av myndigheterna.

Anis Laraba är född och uppvuxen i Danmark, men anses ha förverkat sin rätt att leva i landet. Han har släkt i Algeriet, och hade när han greps just antagits till en islamisk skola i den Saudiarabiska staden Medina.
Rätten gör bedömningen att Larabas framtid ligger i ett annat land än Danmark. Detta trots att 22-åringens föräldrar och syskon bor i Danmark.
– Han är dåligt integrerad och saknar känsla för demokrati, sa åklagare Natalja Fryd Lindberg under rättegången mot 22-åringen, enligt The Local.

Dessutom ska 22-åringen vara knuten till en ökänd salafistgrupp vid namn Kaldet til Islam som varit/är inblandad i shariagängems terror-
verksamhet i Köpenhamnsområdet.






Går det bakåt för kalifatet - eller ?

 

Det senaste halvåret har varit fyllt av militära bakslag

för Kalifatet i Syrien och Irak. Assadregimen befriar

stad efter stad i Syrien, medan kurderna och iranska

legosoldater nu rensat de irakiska oljefälten.

 

Men betyder det att Kalifatet är döende ?

Uppenbarligen har man inga utsikter att försvara

och behålla stora territorier vid traditionella

fältslag mot USA, Ryssland, Iran och

deras marionetter. 

Det visar Mosul, Aleppo och Raqqa...

 

Men samtidigt ser vi en våg av jihadistiska

framgångar i ett bälte från Stockholm via London

och Paris till Barcelona. Dagens européer får lära sig leva

med att Kalifatet är alltid nära dig !

 

Så länge vi låter salafisterna bygga nya moskeér

i alla Europas större städer kapslar vi in och bevarar

smittan...

Tillgången på välbeväpnade och välutbildade jihadister

tycks outsinlig i Europa 2017. Den spridda och småskaliga

terrorismen är den verkliga tillväxtbranschen. Och den

lokala salafistmoskéen är dess inkubator...

 

 

 

Clarion Project kommenterar:

 

The Arabic word baqiya (“remaining”) is one of the most common adjectives associated with the Islamic State (aka ISIS), dating back to its earliest incarnation that claimed to be a state: namely, the Islamic State of Iraq (ISI). Once ISI officially expanded into Syria under the name of the Islamic State in Iraq and al-Sham (ISIS) and began seriously controlling and administering territory, the additional claim of “expanding” was soon tagged on to the organisation’s unofficial slogan, thus baqiya wa tatamaddad. Indeed, with the capture of Mosul and other major towns and cities in Iraq and Syria, the claim to be remaining and expanding was not without merit, especially following the declaration of the Caliphate and spread of the Islamic State franchise into multiple other countries throughout the region.

Today, we no longer speak of the Islamic State as expanding, but rather debate whether it will survive as it comes under increasing pressure on the main fronts in Iraq and Syria but also abroad: thus, in Libya, which was often assumed to be the “fallback” option for the Islamic State, the organisation’s affiliates no longer control any towns in the country.
Given that the Islamic State is now contracting, will any of it ultimately remain? Some of the Islamic State’s messaging has been devoted to this very topic, and predictably argues against the idea that loss of territory means the end of the Caliphate project.

For example, in Tel Afar in northern Iraq, an Islamic State publication entitled “Caliphate will not vanish” was distributed as the Coalition campaign to retake Mosul began. The work argues that “many have forgotten that the Islamic State is not a state of land and geographic spaces, but rather the goal from it is to spread true Islam and restore jihad to the Ummah [global Muslim community] after decades of humiliation and degradation”.

The piece goes on to quote a familiar line from the last recorded speech by Islamic State spokesman Abu Muhammad al-Adnani in May 2016, in which he drew attention to the precedent of ISI’s losses and the retreat into the “desert” in the 2007-2009 period. “Defeat,” argued Adnani, “is the loss of the will and desire to fight. You will be victorious, America, and the mujahideen will be defeated only if you can remove the Qur’an from the hearts of the mujahideen.”
This messaging contrasts strongly with the recruitment drives and propaganda from the peak of the Islamic State’s power in 2014-2015, where the statehood model was proudly displayed and foreigners were urged to migrate to this supposed state and help build it. Now, however, entry for would-be foreign recruits into the Islamic State core in Iraq and Syria is practically much more difficult, especially as the Islamic State no longer controls territory on the border with Turkey.

Besides, the Islamic State’s territorial losses and the undermining of its administrative systems damage the organisation’s credibility as a state project, which was supposed to be its key advantage over rival jihadi groups. One thing we can therefore be sure of is that the streaming of thousands of foreign recruits into the Islamic State’s ranks is over.

Nonetheless, presumptions that the Islamic State will vanish with territorial defeat are naïve. While Adnani’s reference to the desert may seem vague, there are certainly large desert spaces in the border areas between Iraq and Syria (e.g. the Anbar-Deir az-Zor areas) where the Islamic State’s remaining core leadership can operate and manoeuvre even if it loses all towns under its control. Prospects of the Coalition or others clearing out and securing these vast spaces remain very remote, and they thus constitute the true “fallback” for the Islamic State.

As far as the nature of operations is concerned, we already have models for what “post-Islamic State” looks like, which suggests the organisation will not die with loss of territory. In Iraq’s eastern province of Diyala, for instance, the Islamic State has not controlled any towns for more than two years, yet there are constant reports of sleeper cells and security incidents like IED attacks, car bombings and attacks on security positions, with some areas having to be cleared out multiple times. In this case, there is no doubt that the Islamic State partly plays on sectarian fault lines in the province, undermining the Iranian-backed Badr-led security order.

Beyond Diyala, reports are emerging of the “return” of the Islamic State to areas where the organisation had lost territorial control such as Tikrit. Many of the problems here stem from general plagues in Iraq’s present-day order that transcend sectarian boundaries, such as poor management of security checkpoints that allow would-be Islamic State bombers to pass through as well as widespread corruption, which might, for instance, allow real Islamic State operatives to escape from detention through bribing the local security forces. Though the Islamic State has recruited people from all over the world, personnel records recovered in Iraq show the organisation within that country remains thoroughly local in its manpower base, allowing personnel to blend into the population.

Likewise, in Syria, the Islamic State has demonstrated a capacity to conduct operations deep inside the territories of its enemies, whether in the Syrian coastal regions controlled by the Assad regime, Turkish-backed rebel-held areas in north Aleppo countryside, and Kurdish-held territories spanning much of the northeast of the country (with the latter two areas constituting places from which the Islamic State lost territory). Many of the reasons for the persistence of these operations overlap with the problems in Iraq: sectarian and ethnic tensions, vast manoeuvring space, control of territories for extended periods of time that allowed for recruitment from local populations, proliferation of militia factions and the like.

In sum, there is little to suggest the Islamic State will completely die out with territorial loss. In Iraq and parts of eastern Syria in particular, the Islamic State remains the only real expression of Sunni insurgency, having destroyed its rivals nearly three years ago. It is hard to see those rivals reviving themselves and filling the Islamic State’s place.
Not only will the Islamic State remain in Iraq and Syria, it is also likely to persist as an international franchise even with loss of core territory. In several parts of the world, such as southeast Asia, the Islamic State has already moved beyond the insistence on territorial control and statehood, dropping the notion of claiming new “provinces”. In short, the Islamic State is indeed baqiya.




 

Islamism och kriminalitet i nära förening....

 

 

 

 

De minnesgoda minns säkert terrormorden i Köpenhamn 2015.

Gärningsmannen Omar al-Hussseini var precis släppt efter

två års fängelse för grov missshandel. Medlem i ett shariagäng,

knarklangare, rånare, islamist etc

 

Det är en bakgrund som snarast är "det normala" för

dagens jihadistiska terrorister. Frontpage Magazine

har undersökt ett antal av de senaste årens terrorister

och konstaterar ett klart mönster:

There exists a symbiotic relationship between Islamic
terrorism and non-ideologically driven criminality.
For the hard core or petty criminal, Islam represents
a pathway for redemption.
The terrorism component enables the assailant to
 continue his violent or deceitful activities while
claiming that these activities are being performed
in the name of Allah. Some violent recidivists are
simply drawn to the cruel and sadistic aspects
of radical Islam.

 

Något som inte särskilt nämns i artikeln är kopplingen

salafistmoské-jihadister. Inte minst Malmö, som ju precis

begåvats med Skandinaviens största salafistmoské mitt

i stadens kriminella träsk borde fundera över detta
klara samband...

 

 

***

Läs hela artikeln:

On October 1, a Muslim man of North African descent in his 30s arrived at Saint-Charles station in Marseille with one purpose in mind – to murder as many people as possible in the name of Islam. His first victim, a 20-year-old medical student from Marseille never stood a chance. The assailant lunged at her with a knife whose blade measured 8 inches, and stabbed her repeatedly while screaming “Allah Akbar.” He fled the scene but returned shortly thereafter to claim his second victim, a 21-year-old trainee nurse from Lyon. According to sources, one of the victims also had her throat slit.

The cold-blooded and depraved murder of the two young women failed to satiate terrorist’s lust for blood. After murdering his second victim, he ran toward soldiers patrolling as part of Operation Sentinelle, who shot him dead. In Western Europe, this is the new normal but the situation is particularly acute in France, which has experienced a rolling wave of terrorism since 2012. The country currently resembles an armed camp with the deployment of thousands of soldiers and police armed with automatic weapons, patrolling sensitive locations. But apart from increased security, France appears unable or unwilling to do more to counter the threat.

The Marseille slaughter could have easily been prevented but French authorities imbibed with a combination of political correctness, laziness and just plain stupidity, allowed it to occur. The terrorist who committed the gruesome attack was known to law enforcement. He was a recidivist whose rap sheet included a laundry list of petty crimes. In fact, just days before the attack, he was arrested for shoplifting but inexplicably released despite the fact that he possessed at least seven fake identities. The man, who informed the police that he was homeless, had given them a Tunisian passport in the name of Ahmed H, born on November 9, 1987 at Bizerte. But a quick fingerprint check would have revealed that he was lying through his teeth. Unfortunately, the fingerprint verification was performed after the Marseille slaughter.

French law enforcement officials attempted to deflect responsibility by claiming that the man had no known terrorist ties and that shoplifting offenses generally result in a police report and a court summons to appear at a later date. The proffered excuse is disingenuous at best. For years, French law enforcement officials have been cognizant of the nexus between criminal activity and radical Islamic terrorism. Several well-researched and detailed studies have confirmed this interconnection. In fact, as many as 80% of those who have committed terrorist attacks in the UK, France, Belgium, Germany and elsewhere in Western Europe in the name of Islam have criminal records with lengthy rap sheets that include drug dealing, petty larceny, assault and identity theft.

As noted, the terrorist who committed the Marseille outrage was a serial shoplifter and an identity thief. Khalid Masood, the UK terrorist who carried out the Westminster car-knife attack in March had a number of convictions for causing Grievous Bodily Harm (GBH) possession of offensive weapons and public order offenses. Kobili Traore, the Muslim man who brutally beat elderly Jewish pensioner Sarah Halimi, while yelling Islamic and anti-Semitic slogans, and then proceeded to throw her out of a third-floor window to her death had spent several years in prison for acts of aggravated violence and drug dealing. Amedy Coulibaly, the terrorist who stormed the Hypercacher kosher supermarket in Paris killing four, had previously been jailed for dealing in stolen goods, drug trafficking and robbery. Brothers Ibrahim and Salah Abdeslam, who were part of the gang that perpetrated the deadly Paris attacks in November 2015, were drug users and traffickers. The bar the duo owned in Molenbeek, a district of Brussels, was shut down by police for being a drug den.

The list is endless. There exists a symbiotic relationship between Islamic terrorism and non-ideologically driven criminality. For the hard core or petty criminal, Islam represents a pathway for redemption. The terrorism component enables the assailant to continue his violent or deceitful activities while claiming that these activities are being performed in the name of Allah. Some violent recidivists are simply drawn to the cruel and sadistic aspects of radical Islam.

Islamic terrorists frequently recruit from the rather large pool of criminals who domicile in Western countries but feel no loyalty to their host countries, despite the fact that these liberal democracies often provide them with outrageous entitlements including subsidized housing and stipends. The Islamist recruiter offers the criminal a pathway for redemption through religion but at the same time, takes advantage of the skills offered by the criminal to implement the terrorist scheme. For example, a drug dealer can use proceeds to finance a terror operation while an identity thief has the know-how to either forge or illegally obtain identity papers. The violent felon is often knowledgeable in the use of firearms or has the necessary connections to obtain illegal firearms and explosives.