Efter islamofobi har nu världen begåvats med en ny fobi: toonophobia
(eller försvenskat toonofobi)
Det är en irrationell fruktan för blasfemiska teckningar.
Uppträder dagligen i våra medier och övergår gärna i hot eller våld.
Symptomen är oftast högröd ansiktsfärg, stirrande blick,
osammanhängande tal och bristande verklighetskontakt.
(Bör dock inte förväxlas med partiledardebatter som är ett helt annat problem...)
Tack till Polemiken som tipsade om Coxandforkum.
Läs också Christopher Hitchens tänkvärda inlägg
Absurdistan dyker tydligen upp här och var på jordklotet:
Dudley kommun i England har förbjudit alla "grisrelaterade föremål"
på arbetsplatsen sedan en muslim klagat. Det går ut över
Nalle Puh-muggar och andra subversiva ting.
Mark Steyn i Daily Telegraph kommenterade konsekvenserna:
"And where's the harm in that?
As Pastor Niemöller said,
first they came for Piglet
and I did not speak out because I was not a Disney character
and, if I was, I'm more of an Eeyore.
And aren't we all?
When the Queen knights a Muslim "community leader"
whose line on the Rushdie fatwa was that
"death is perhaps too easy",
and when the Prime Minister has a Muslim "adviser"
who is a Holocaust-denier and thinks the Iraq war
was cooked up by a conspiracy of Freemasons and Jews,
and when the Prime Minister's wife
leads the legal battle for
a Talibanesque dress code in British schools,
you don't need a pig to know
which side's bringing home the bacon."
