Dan Korn om julen i gamla Sverige

Folklivsforskaren Dan Korn skriver i Nyheter Idag om jultraditionerna i det gamla Sverige.

  

Hur uppstod egentligen julen, och hur brukade svenskarna fira den i gamla tider? Nyheter Idag snackar jul med Dan Korn, tidigare folklivsforskare och numera opinionschef på Bulletin.
– Det finns någon sorts allmänmänsklig vilja att lysa upp i mörkret, säger han.

Här uppe i Norden firade vi jul när vi fortfarande var hedningar. Då skedde det i form av midvinterblotet. När nordborna sedan kristnades blev julen i stället ett firande av Jesu födelse, berättar Dan Korn.

– Det här var någonting som man gjorde över hela Europa, att man hade någon form utav firande just när det var som mörkast på året. Då ville man liksom besvärja att det skulle bli ljusare igen. Man har haft blot eller tänt en eld – man har markerat det på olika sätt i olika traditioner på olika ställen, säger han.

– När kristendomen växte fram under de första århundradena var det i en mycket öppen och tolerant form i stora delar av Europa, där man medvetet lät folk bli kristna men också behålla sina gamla traditioner. Så vitt jag vet står det ingenstans i Nya testamentet att händelserna där ägde rum just den 24 december.

Nyår har däremot en mer tydlig koppling till kristna traditioner, enligt Dan Korn.

– I gamla tider framgick det tydligt att nyårsfirandet är att fira Jesus omskärelse på den åttonde dagen. Så egentligen är det en judisk tradition som ligger i botten.

Lät de döda sova i sängarna

– Man ska komma ihåg att den jul som de flesta svenskar firar i dag är väldigt olik den jul som firades i Sverige för bara hundra år sedan, säger Dan Korn.

Som exempel tar han något som han skrev om i Nyheter Idag i fjol: att folk strödde halm på golvet i sina stugor.

– Det var en sak som försvann redan i slutet på 1800-talet, och jag har träffat människor som kom ihåg det från 20-, 30-talet någon gång. Då var det de allra sista som höll på med det.

– Jag vet att man brukade ligga och sova på julnatten i halmen, och det berodde på att man hade en föreställning om att de döda återvände till sin gård på julafton eller julnatten, och då skulle man upplåta sina sängar till dem i stället. Man hade också uppfattningen att man inte fick lov att komma för tidigt till julottan. Om man kom för tidigt kunde man hamna i de dödas mässa, för innan julottan började samlades de döda i kyrkan och firade sin mässa, trodde man. Det finns många berättelser om folk som har tagit fel på tiden och hamnat i mycket fel sällskap.

Dan Korn säger att samma tro fanns om midsommar – att det var en natt där de döda kom hem till gården. En annan koppling mellan jul och midsommar är julgranen och majstången som fruktbarhetssymboler.

I andra länder har man tänt bål i samband med midsommar, och elden har också haft en roll att spela på julen. Dan Korn berättar att det förr var viktigt att julbrasan bestod av fint huggen ved, och i dag har vi adventsstakar och levande ljus. Jul och midsommar är alltså högtider som på flera sätt speglar varandra.

Frosseri på julen gav tur i livet

Förr i tiden, liksom i dag, kännetecknades julen av att mängder av mat, dryck och godis skulle förtäras.

– Att man åt väldigt god mat på julen var inte bara något man gjorde för att man ville ha det mysigt och trevligt – det var också en form av blodigt allvar i botten med det där. Man trodde att om man frossade och åt och hade det riktigt bra på jul, så påverkade det det kommande året så att man fick det gott materiellt ställt och skulle tjäna mycket pengar, ha en god skörd eller kor som fick många kalvar, eller vad man nu höll på med. Man trodde att man kunde påverka det genom att äta och dricka gott på julen. Så många människor svalt sig medvetet i ett halvår för att kunna släppa lös riktigt på julafton.

Dan Korn läser ur en gammal bok av folkminnesforskaren Hilding Celander där en norsk torpare citeras: ”Jag strävar hela året efter att leva gott om julen.”

– Det var liksom det livet gick ut på – att ha en bra jul. Då fick man ett bra liv, säger Dan Korn.

I dag har nog de flesta ett annat förhållande till julen än den gamle torparen. En del traditioner har gått förlorade med tiden och andra har kommit till. Ett typiskt inslag i det moderna svenska julfirandet är Kalle Anka.

– Det är ju ett amerikanskt tv-program från slutet på 50-talet, men det är bara i Sverige som folk i allmänhet vet vad klockan tre på julafton innebär. Det spelar ingen roll om du ser på Kalle Anka eller inte – att du vet om att Kalle Anka går klockan tre på julafton är en referenspunkt. Det skapar en form utav gemenskap mellan oss svenskar. De som klagar på att det inte är en gammal tradition missar hur viktiga sådana här referenspunkter är. Vi lever ju i en tid där tv:n har blivit vår nya lägereld, och där spelar sådana här saker en oerhört stor roll. Det spelar liksom ingen roll att det är Disney och en importvara, därför att vi har gjort något som är väldigt typiskt svenskt av det.

– Det var någon som sade för några år sedan att man blir svensk om man åker tunnelbana i Stockholm, vilket ju är rena nonsens. Men kanske blir man i varje fall mer svensk om man förstår referenser till Kalle Anka på julafton.

 Läs hela artikeln

 

Dan Korn: Nationalism viktigare än någonsin

 

Foto: Pixabay / Mats Edman

 

• SVERIGE I en tid av hög invandring och mångkultur är det, i motsats till vad vissa kan tro, inte mindre utan mer nationalism som behövs för att det svenska samhället ska hålla ihop. Det säger folklivsforskaren och Oikos-profilen Dan Korn med anledning av Sveriges nationaldag.
  

Dan Korn förklarar att han är kluven i sitt sätt att se på nationaldagen.
– Jag är ju väldigt mycket för att framhäva det som är typiskt svenskt, och det är väldigt typiskt svenskt att man inte gör så mycket av nationaldagen.
Å andra sidan, fortsätter han:
– Det som jag kallar för nationalism är en mycket sund kraft i vårt samhälle som är viktig för samhällets bevarande och sammanhållning, och viktigare i dag än någonsin tidigare. Människor tror att för att vi har haft en hög invandring och är ett så kallat mångkulturellt samhälle så ska vi tona ned den nationella sidan av saken, men det är precis tvärtom.

I en situation där vi inte längre av naturen, så att säga, är ett homogent folk måste det till andra saker för att vi ska kunna hålla ihop. Den nationella berättelsen fyller en större funktion i dag än den har gjort tidigare när de sakerna togs för givet.


  – Det vi ser i dag runt omkring oss med människor som påstår att det inte finns någon svensk kultur och så vidare, det är för att de tar den svenska kulturen för given – så självklar att de inte ens fattar att den existerar.

De två nationalismerna
Dan Korn skiljer på så sätt mellan vad han kallar en sund nationalism – ”Sverigevännernas” nationalism där man inte räds för att tala om nationen och hissa flaggan – och en chauvinistisk nationalism med en syn på Sverige som överlägset andra länder. Den senare har sina rötter i 1800-talet och finns kvar än i dag fast i en annan form.
I dag är det de som förnekar den svenska kulturen som bär vidare arvet av den chauvinistiska nationalismen, menar Dan Korn. Det är de som ständigt oroar sig över ”Sverigebilden” utomlands och som nu i coronatider framhärdar i att Sveriges strategi är den rätta medan alla andra länder gör fel.

– De tycker att Sverige är någon sorts världsföredöme; det finns ingen svensk kultur för att det som är typiskt svenskt är något som bör gälla för alla människor i hela världen.

Midsommar hellre än 6 juni
I Sverige firar vi nationaldagen den 6 juni för att det var då 1523 som Gustav Vasa kröntes till kung och unionen med Danmark upplöstes. Samma datum 1809 undertecknades en ny regeringsform som Dan Korn beskriver som en viktig del av framväxten av det moderna Sverige.

Samtidigt konstaterar han att det handlar om relativt odramatiska händelser i jämförelse med de som andra folk firar på sin nationaldag, och som inte sällan har att göra med nationens grundande.
– Det får den effekten att det inte är lika lätt att skapa en samling kring den dagen. Den upplevs inte alls lika historiskt viktig som till exempel den amerikanska självständighetsdeklarationen eller Bastiljens fall i Frankrike. Det beror på att Sverige helt enkelt är en sådan urgammal nation. Vår äldsta historia och vårt grundande försvinner ju någonstans bort i historiens töcken.
Dan Korn tycker att det mesta som är bra i samhället har kommit ”underifrån”, från folket snarare än genom dekret från överheten. Som exempel nämner han ”Du gamla, du fria” som aldrig har antagits officiellt som Sveriges nationalsång, men har blivit det av tradition.
– Jag har tidigare kritiserat det här men jag har ändrat åsikt; det kanske ligger något i att det bästa hade varit om vi hade firat midsommar som vår nationaldag. Det är en gammal svensk folklig tradition och det är aldrig någon regering som har fattat beslut om att det ska vara så.

Håller fast vid svensk matkultur
Sedan 1987 har Dan Korn bott utomlands och är nu bosatt i Manchester i Storbritannien. Nyheter Idag frågar om han firar den svenska nationaldagen när han är utomlands.
– Nej, jag har aldrig gjort det. Jag har tänkt många gånger att det är inte klokt egentligen: Jag skriver artiklar om hur viktigt det är med nationalism och nationaldag och så vidare, och så firar jag det inte själv, säger han och brister ut i skratt.
Dan Korn förklarar att han har ytterst begränsad kontakt med andra svenskar i Manchester och vet inte om det anordnas något firande.
– I så fall skulle jag väl snarare fira midsommar. Snapsen och sillen tar jag gärna, men det gör jag gärna även när det inte är midsommar.


****
Dan Korn är en uppmärksammad debattör, folklivsforskare och   f d rabbin.
Han har även tidigare vågat framföra "inopportuna" åsikter i den svenska debatten,
Dagens inlägg om nationalismen finns i Nyheter Idag.