(s) och (c) i antisemitisk attack mot Israel

 

(s) och (c) gör nu en samlad antisemitisk attack mot Israel vid Kyrkomötet. Samtidigt kämpar (s)-regeringen desperat för att förbättra sitt dåliga renommé internationellt inför Malmö-konferensen denna månaden.

Går det ihop ? NEJ !

Läs mera på Ledarsidorna nedan.

******

 Även om Sveriges relationer med staten Israel ser ut att gå in i en period av upptining har ingenting förändrats i sak. För samtidigt driver Socialdemokraterna i andra sammanhang som inte bevakas av media på samma sätt på för en utredning om att klassificera staten Israel som apartheidstat. Denna politiska linje kommer om den genomförs i enlighet med Socialdemokraternas förslag få långtgående konsekvenser i synen på staten Israels existens och dess företrädares legitimitet. Något som av bland annat IHRA tidigare har klassat som antisemitiskt.

Relationerna mellan staten Israel och Sverige har på senare tid förbättrats avsevärt efter högnivåmötet inom ramen för UNGA, UN General Assembly då såväl statsminister Stefan Löfven (S) som utrikesminister Ann Linde (S) kunde genomföra möten på ministernivå i New York. Något som har varit otänkbart de senaste fem åren. Dels efter Sveriges erkännande av Palestina men inte minst på grund av den tidigare utrikesministern Margot Wallströms olika uttalanden om Israel.

De upptinade relationerna är direkt nödvändiga för att Sverige skall kunna genomföra Malmö-konferensen mot antisemitism; Reflec – ReAct men även det stundande ordförandeskapsåret för IHRA, International Holocaust Remembrance Alliance som inleds i mars 2022.

Men i likhet med det brittiska arbetarpartiet Labour så genomsyras inte heller det svenska socialdemokratiska partiet av någon total uppgörelse med de antisemitiska kluster eller kultur som formar partiet. Även om Labour i detta fall antog ett regelverk för att utesluta medlemmar som visar antisemtiska vanföreställningar fattade Labours senaste kongress en rad andra, anti-israeliska, beslut med antisemitiska undertoner. Bland annat kraven på bojkott av Israel, ett krav som om IHRA:s definition kan uppfattas som antisemitiskt då detta anspelar på Kristallnatten. Att bojkotta allt judiskt.

En snarlik linje, eller rättare sagt preludium, driver socialdemokraterna i Svenska kyrkan. Socialdemokraterna och Centerpartiet har undertecknat en motion till årets kyrkomöte, som inleds idag, om att utreda huruvida staten Israel är en apartheidstat. Även POSK, Politiskt oberoende i Svenska kyrkan har undertecknat motionen där socialdemokraten Anna Karin Hammar står som huvudmotionär.

Socialdemokraterna vill nu få Kyrkomötet att fatta beslut om att utreda om Israel är en apartheidstat.

Motionen är bland annat inspirerad av flera internationella forskare. Pål Wrange, svensk professor i folkrätt och som tidigare har arbetat bl.a. som folkrättsrådgivare vid Utrikesdepartementet. har bedömt att situationen i Israel och/eller Palestina faller – förutom under begreppet ockupation, annektering och blockad – under det folkrättsliga begreppet apartheid. Apartheid är enligt folkrätten ett brott mot mänskligheten och det åvilar alla att ingripa. Apartheidbegreppet brukar inte översättas, eftersom det är en folkrättslig term oberoende av att det en gång uppstod på sydafrikansk mark. 

Men, visar annan forskning, apartheidbegreppet har använts och används i andra syften och av företrädesvis organisationer som präglas av antisemitiska värderingar.

Även om begreppet apartheid inte uttryckligen nämndes i Kairos Palestina dokumentet 2009 är det denna modell som idag ligger till grund för den internationella stödorganisationen Global Kairos for Justice i budskapet Cry for Hope. Det som idag utgör grunden för BDS-rörelsen; Boycott, Disenvest, Sanctions riktat mot Israel. BDS-rörelsen har av Tysklands avgånde kansler Angela Merkel definierats som en antisemitisk rörelse.

Detta syns även i allt ifrån Black Lives Matters plattform som talar om Israel som en ”apartheidstat” som bedriver ett ”folkmord” på palestinierna till omfamningen av Israel och judar bland delar av extremhögern.

Begreppet apartheid applicerat på staten Israel menar andra internationella experter på antisemitism, som Dave Rich men även de svenska forskarna Henrik Bachner och Johan Sundeen, syftar till att deligitimera Israel som stat och driva en linje att Israel ska nedmonteras på samma sätt som Sydafrika. 

Dave Rich är biträdande forskare vid Birkbeck Institute for the Study of Antisemitism, där han avslutade sin doktorsexamen. hävdar inom sin forskning och sin bok Jeremy Corbyn, Israel att ny antisemitism “maskeras som anti-sionism” i vänsterpolitiken. Detta redogör han för i sin avhandling ”The Left’s Jewish Problem: Jeremy Corbyn, Israel and Antisemitism” (Biteback, 2016, 2018).

Rich menar bland annat att kritiken, eller jämförelsen är oriktig, orättvis och problematisk eftersom den används för att rycka undan Israels legitimitet.

Det är också en retoriskt stark jämförelse med tanke på det stora stöd som antiapartheidrörelsen hade. Därmed kan den skapa viss nostalgi inom vänstern där kraven är starka på denna utveckling. Inte minst inom de svenska socialdemokraterna och kanske framför allt inom den socialdemokratiska kyrkopolitiska gruppen.

Det går heller inte att separera vad socialdemokraterna fattar för beslut i Kyrkomötet från partiet. Detta eftersom det är socialdemokraternas partistyrelse som lägger fast kyrkopolitiken samt att Stefan Löfven hustru Ulla Löfven, vald till Kyrkomötet som ombud, är i det närmaste övertydlig i en intervju i den socialdemokratiska partistyrelsens organ Aktuellt i Politiken, AiP,  2017 att det är samma politik som förs inom ramen för Svenska kyrkan som inom socialdemokratin i alla andra sammanhang. Artikeln är idag raderad från AiP hemsida.

Motionen, om att låta utreda Israel som apartheidstat samt att de implicerar att så är fallet vilket då skulle innebära att det internationella samfundet ingriper i likhet med hur de agerade i relation till Sydafrika ligger fast och får därmed anses vara förankrad i socialdemokraternas partiledning.

Helt konträrt och en helt motsatt politik med vad både Stefan Löfven och Ann Linde kommunicerar utåt  i andra sammanhang.

 

Om två suspekta konferenser...

 

Ledarsidorna har specialiserat sig på att ge svenska folket insyn i vad som sker i UD:s skumma korridorer. Denna gången räddades Löfvenregeringen på målsnöret från att delta i den stora antisemitiska Durban IV-konferensen. Någon insåg hur absurt det skulle verka att ena dagen umgås med nazister, kommunister och islamister i FN och en månad senare försöka dupera utländska gäster att Malmö inte är en islamistisk och antisemitisk sophög.

Läs Johan Westerholms analys av de två konferenserna.

****

Mot förhandsspekulationerna valde statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Ann Linde att avstå från deltagande i Durban IV, FN:s kritiserade konferens mot rasism. Konferensen har inramats av antisemitiska övertoner. Detta i ett led att putsa bilden av Sverige inför den stundande Malmö-konferensen samt Sveriges ordförandeskapsår i IHRA. Men arbetet med att tvätta denna bild motarbetas av delar av det egna partiet.

Statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Ann Linde deltog vid öppnandet av FN:s 76:e generalförsamling, UN General Assembly (UNGA) i New York den 21 september 2021. I samband med UNGA deltog statsministern bland annat i möten om klimatkrisen, det globala pandemiarbetet, barnarbete och ungdomsfrågor. Statsministern kom även att möta representanter från judiska organisationer med anledning av stundande Malmöforum mot antisemitism som genomförs i Malmö den 13 oktober.

De möten som statsministern genomfört med representanter för den judiska diasporan i New York beskrivs som lyckade av källor inom UD. Sverige har haft ett dåligt renommé i dessa kretsar med den historia som den tidigare utrikesministern Margot Wallström förde med sig. Dessa, i huvudsak liberala demokratiska kretsar har vare sig glömt den tidigare amerikanske presidenten Barack Obamas omdömen om Sverige och i synnerhet Malmö eller att Simon Wiesenthal-centret i kraftiga ordalag fördömde Wallströms över tid stora antal antisemitiska uttalanden. De har heller inte helt förlåtit eller glömt att Sverige i UNESCO, det FN-organ som bevakar värlsdarvet agerat mot judars historiska och religiösa rätt till den Västra muren.

Besöket i New York var ett led i Stefan Löfvens försök att få sitt eftermäle putsat. Idag står flera länder och väger i beslutet om på vilken nivå de kommer vara representerade vid Malmöforumet som internationellt går under namnet Remember – ReAct. Det står redan klart att Israel kommer vara representerade av sin president men det finns fortfarande en osäkerhet om Israel kommer sända några ministrar.

Relaterat: Så prövas regeringens arbete mot antisemitism

Israels president har, likt den svenske statschefen, endast symboliska uppgifter och inget reellt inflytande varför en ministerrepresentation väger tyngre i de bilaterala relationerna. 

En annan signal som skickades ut under gårdagen till omvärlden var att Sverige valde att tillsammans med ett drygt trettiotal andra länder bojkotta det s.k. Durban-mötets fjärde konferens, Durban IV. 

Sverige bojkottar Durban IV

 Durban-konferensen, eller officiellt Durban Review Conference var tänkt att markera 20-årsdagen av Durban I som är FN:s konferens mot rasism, xenofobi, diskriminering  och intolerans. Formatet kom redan från början att präglas av uttalad antisemitism och bojkottades från början av både Israel och USA. Vartefter fler konferenser hållits, med samma inramning, har allt fler länder valt att bojkotta eller avstå från att delta. Bland de europeiska länderna märks bland annat Frankrike och Tyskland som nu har följts av Sverige.

Sveriges deltagande i Durban IV har varit oklart in i det sista men under gårdagen, den dag som Durban IV inleddes lät UD:s pressjour under onsdagskvällen meddela Ledarsidorna att

Sverige deltar inte i FN-mötet för att uppmärksamma att Durbandeklarationen och dess handlingsplan firar 20-årsjubileum den 22 september. Det finns en lång och politiskt laddad historia bakom Durbankonferensen och dess uppföljningsmöten. De tidigare konferenserna har bl.a. kritiserats för att inte tillräckligt ha behandlat sakfrågan, det vill säga bekämpandet av rasism. De har också kritiserats för att ha antisemitiska inslag och för att ha riktat oproportionerlig kritik mot Israel. Flera länder associerar därför inte Durbankonferensen med bekämpandet av rasism, och processen har blivit politiserad. Som följd har flera länder valt att inte delta alls vid tidigare konferenser, liksom vid dagens möte.

Bland annat har en majoritet EU-medlemsstater valt att inte delta, mot denna bakgrund. Sverige har fattat samma beslut.

Att motverka rasism och diskriminering i alla dess former är en central del i regeringens arbete för att främja och förverkliga de mänskliga rättigheterna och en prioriterad fråga såväl nationellt som internationellt. Sverige stödjer det arbete mot rasism, inklusive antisemitism, och diskriminering samt för ökad tolerans som bedrivs inom ramen för bland annat EU, FN, Europarådet och OSSE.

Att Sverige inte deltar i Durban IV är en minst lika viktig signal till omvärlden som de möten som Stefan Löfven genomfört i New York för att attrahera mötesdeltagare till Malmö-konferensen. Sverige ansluter sig därmed till det dryga trettiotal länder som numera bojkottar Durban-konferensen. Sverige har dessutom ratificerat och anslutit sig till IHRA, International Holocaust Remembrance Alliance definition om antisemitism 2020 vid Stefan Löfvens besök i Israel. En effekt av bojkotten av Durban IV är att det skapar en legitimitet kring det svenska ordförandeskapsåret i IHRA som inleds den första mars 2022.

Men arbetet med att putsa bilden motarbetas av statsministerns egen sidoorganisation Tro och Solidaritet.

Tro och Solidaritet – Den socialdemokratiska antisemitismens hjärta

 Som tidningen Dagen och nättidningen Bulletin tidigare rapporterat har Anna Ardin, diakon i Equmeniakyrkan och förbundsstyrelseledamot i Tro och Solidaritet lät i en numera raderad tweet spekulera om att Europa ”skickat judar” till Israel för att fortsätta kolonialisera Mellanöstern. Enligt IHRA:s definition av antisemitism är detta ett i grunden antisemitiskt påstående.

Forskaren Benjamin Silberstein menade bland annat att Anna Ardins tweet är ”en del av en mycket längre historia av judehat inom delar av den kristna kyrkan. Otroligt att detta är en svensk diakon 2021.”

Ardin tog, efter att hon fått stöd för sin uppfattning av mer öppet antisemitiska följare, tillbaka sin tweet och menade att den handlade om något annat. Ardin var senast aktuell i en debatt om kyrkovalet i SVT format “Sverige möts” där hon bland annat framförde kritik mot docent Johan Sundeen, trots att han inte var närvarande i studion.

Relaterat: Så stort inflytande har Tro och Solidaritet

Det är inte första gången som Tro och Solidaritet ger uttryck för sådant som av IHRA definieras som antisemitisk retorik. Ardins partikamrat och även han förtroendevald som förbundsstyrelseledamot i Tro och Solidaritet, Adrian Kaba, menade i både sociala medier och på ledarplats i förbundets tidning Tro och Politik att IS var en produkt av israliska Mossad samt att det förelåg en judeo-europeisk högerkonspiration mot muslimer i Mellanöstern.

Den tidigare ordföranden Ulf Bjereld var dessutom det svenska front-namnet i ”Ship to Gaza”. Denna organisation har tydliga band med inte bara det terrorstämplade turkiska IHH utan även med Hamas. Hamas är av såväl EU som USA klassificerade som terrororganisation.

Relaterat: Tro och Solidaritet vill ha miljard för det hat de själva är roten till

Hur pass väl statsminister Stefan Löfvens charmoffensiv, med flera viktiga diplomatiska markeringar nu faller ut, där bojkotten av Durban IV är den viktigaste, vet Sverige först den 13 oktober.

Samtidigt följer såväl Israel som USA den svenska inrikespolitiska utvecklingen där det står klart att delar av Löfvens eget parti, Tro och Solidaritet, inte går i takt med sin ordförande och statsminister utan fortsätter att odla en kultur och retorik som ligger närmare Hamas, Iran och Durban-konferenserna än att försöka förändra bilden av Sverige.