Jag tillhör den generation som den 6 juni drevs ut på Idrottsplatsen till den pinsamma kommunala tillställning som kallades Svenska Flaggans dag.
Att se feta hemvärnsgubbar paradera och höra ett långt innehållslöst och intelligensbefriat tal av en kommunalpamp var väl tyvärr inget som stärkte vår fosterlandskärlek. Men värre blev det.
För några år sedan råkade jag hamna på
ett "multikulturellt nationaldagsfirande" i en grannkommun, där man försökte spela nationalsången på bensinfat...
När Riksdagen äntligen fick tummarna loss
och utsåg en Nationaldag borde man naturligt-
vis ha valt den svenskaste av alla dagar,
Midsommarafton. Men tyvärr valde man
dagen för Gustav Eriksson Vasas maktöver-
tagande 1523...
Men, hur som helst, luta dig tillbaka några
minuter och njut av Land du välsignade med
Jussi Björling. *** Min vän Fröken Sverige brukade alltid citera Vilhelm Mobergs Svensk Strävan från 1941 på Nationaldagen. Moberg skrev den som en väl genomtänkt och underbyggd förklaring till varför en gammal vapenvägrare ändrat sig och blivit landstormsman för att försvara Fosterlandet. Läs den med eftertanke ! *** Svensk strävan Sverige är vårt, det är sex och en kvarts millioner levande svenskars land. Men det är även de dödas land, deras som byggt upp det åt oss från början och lämnat sitt verk att förvalta och förkovra. De döda är åtskilliga millioner flera än vi. De har mycket att säga oss nu, och vi är skyldiga att lyssna till dem. Vi lyssnar till dem genom att minnas vad de uträttat och genom att värdesätta deras strävan. De kan icke mera värja sitt verk. Det åligger oss. * Någon gudomlig rätt till ett visst landområde, någon rätt i och för sig att besitta ett visst land från begynnelse och intill änden, gives naturligtvis icke åt vårt folk. Den rätten är någonting som skall förtjänas, som skall förvärvas av varje folk. Svenskarna har förvärvat sig rätten till sitt land. Sverige är vårt sedan årtusenden med odlarens och brukarens självklara rätt, genom fädernas offer i blod, genom den särpräglade kultur, som har skapats här. * Vad Sverige idag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är idag vårt genom svensk strävan. De levande svenskarnas uppgift är att bevara det och förkovra det genom att fortsätta denna strävan — på frihetens grund. Vi är ett litet folk, men vi har ett stort land att bo i. Se på Europa-kartan! Vårt land brer vida ut sig i världsdelen. Men vi är de få, de ensamma stugornas folk, och även om vi numera delvis bor i städer, så är vi dock någon gång komna från bönders, torpares, backstugesittares stugor. * I ensamheten i stora ödsliga skogar har svensk folksjäl danats genom tusendena år. Brottningen med stenen och stubben när åkern bröts har gett oss krafter, andliga och kroppsliga. Och starkt motstånd utvecklar starka krafter. Så har detta lands skog och mark präglat oss, givit oss det egnaste, upprinnelsens källa till vår folkstyrka, den ensamme skogsbons stolthet och frihetssinne och den sege odlarens ihållighet. * Det verkligt svenska är sålunda ursprunget — vår växtplats. Det är för mig den barndomens jord där jag sprang barfota något dussin somrar, och kände enrisbuskens barr under fötterna. Barndomens mark, det är vårens allt ljusare kvällar med morkullsflykt över stugbacken, och tranornas skrik från kärret. Det är sommarens solvärmda bäck med sitt ljumma vatten plaskande kring barnaben med sårskorpor på knäna. Det är höstens röda lingontuvor och det nedfallna äpplet i daggräset en klar morgon. Det är vinterns snödrivor vid farstubron. Det är iskanornas kälkbacke. Det är några barn i en gråmosses lavstuga på skogsbacken en enslig kväll i skymningen. Far är på regementsmötet, mor på dagsverke uppe i Roten. Barnen sitter vid stugans fönster och trycker sina näsor platta emot glaset. Finns det inte någon där nere på vägen? * Det är fattigdom — men en stolt fattigdom, som hjälper sig själv till livets tillräckliga uppehälle, till det grova, men mustiga dagliga brödet från rågen på åkerlappen kring stugan. Det är en sund och fri barnaväxt, som den vilda örtens mellan enbuskarna i hagen. Det är frid och trygghet i ett fredligt land, där barnen föds fria av fria föräldrar. Ett land där också de minsta backstugors barn får pröva sina möjligheter av alla slag så långt deras krafter räcker till. Ett land där var och en får växa efter sin egen art. Detta är det egna, det som aldrig skall låta sig utbyta mot något främmande. Detta är roten och blodsbandet, min andliga arvslott som jag har att föra orörd vidare åt mina egna barn. Detta är för mig det svenska, det omistliga. Vilhelm Moberg
I Storbritannien leder det oftare och oftare till bråk med lokalbefolkningen, som inte accepterar sådant som att pubar stängs, vadhållning förbjuds, musik inte får spelas på gatorna och att alla kvinnor ska
In the Swedish tourist guides, the city of Malmö is presented as "a paradise for ecologists", full of bicycles, bike paths and green areas. In addition, this third-largest and most prosperous Swedish city is a symbol of the "modern and cosmopolitan" soul of the Scandinavian country of equal opportunities, literacy, integration and welfare state.
In Swedish it is called "Folkhemmet", the home of all the people. Malmö is the symbol of this multi- cultural utopia on which for decades Sweden has built its model of integration (a country that called herself a "moral superpower"). The illusion was that a prosperous society, indifferent to religion, ideologically welcoming and tolerant, would heal any trauma of integration. In the industrial area that at one time housed the shipyards of Kockums, now stands the symbol of the city, the famous skyscraper modelled on a human torso, a creation of the Spanish architect Santiago Calatrava. The dozens of ethnic groups in Malmö are united in one organic body. Yet according to the newspaper Dagens Nyheter, while the old industrial city becomes "a international melting pot full of optimism," the Jewish families are leaving it. ** Malmö is the city that serves as the symbol of the Swedish Jewish community. The main synagogue of the "Judiska Församlingen i Malmö", founded in 1903, is one of the few temples preserved from that era in Europe. Most similar synagogues in the continent were in fact destroyed under Nazism. The city of Malmö will soon be Judenrein. Free of Jews. As the Dagens Nyheter notes, a growing number of Jewish families are leaving due to Islamist anti-Semitic attacks. Malmö, capital of the prosperous province of Scania, had a 2,000-strong Jewish community in the 1970s. However, only 500 remain there today, explains the newspaper. “The majority have moved to Stockholm or abroad.” Sweden, which was famously neutral during World War II and served as a refuge for Scandinavian Jews, is a prototype of Europe's new anti-Semitism. Jewish cemeteries were desecrated and the Jewish centers were bombed, worshippers were abused on their way home from the synagogue, and "Jude S--- destroys Hollviken" and "You shall be gassed" were mockingly chanted in the streets. Indeed, it is part of a tragic, but unavoidable, process: the New Europe will be a Jews-free continent. It begins with Malmö and it ends with Rome. ** "The ultimate goal is the same as that of Reinhard Heydrich's "Final Solution": a Jew-free continent. "It is not just the Swedish Muslims who physically persecute and intimidate the Jews (in Malmö the most common name for newborn boys is now Mohammed). Ilmar Reepalu, the Left-wing mayor of Malmö who had been in power for 15 years till last January, choose to not protect the Jews but to express sympathy with the terrorists. The Swedish governments have also forsaken the Jewish people. In Malmö you see Jews running after leaving the synagogue. Yet the Swedish court system did not convict anyone of hate crimes in Malmö in 2010 and 2011, despite registering 480 complaints. In Malmö, the Jews who arrived through ferries and fishing boats, after being rescued from the Nazi concentration camps, or who fled to Sweden from communist Poland in the 1960s, are leaving their former sanctuary. In Poland, these were the "f---ing Jews". In Malmö they became the "f---ing Poles". Now they are the "f---ing Jews" once again. Europe's cycle of anti-Semitism is closing in again. As it is closing in in Brussels, from where many Jews are leaving for Tel Aviv due to anti-Semitism. Immigration to Israel was slightly down worldwide in 2012, but figures from Western Europe were up. CNN recently ran a special "The exodus of Jews from France". ** Malmö and Brussels are not Chelmno. There are not gas chambers in the Swedish or Belgian city. But the ultimate goal is the same as that of Reinhard Heydrich's "Final Solution": a Jew- free continent. Last year journalist Espen Eidum detailed in a book how Stockholm aided the Nazis during WW2 as their neighbours fought and lost a decisive battle against the German invaders. Particularly, Sweden aided Heydrich's troops through the use of the Railways to transfer Jews to death camps. Are we witnessing the same seeds of that betrayal? The Israeli government should help Europe's Jews to resettle in Israel as it did with the Mizrachi Jews after 1948. If you look at Sweden as a multicultural kaleidoscope, turning the three mirrors in the tube, what future will the Jews of Europe have? None. My continent has no room for living Jews.
Le Monde *** UPDATE SÖNDAG: Gärningsmannen efterspanas över hela Frankrike. ** Hel kedja av brott ? Samtidigt avslöjades att en liknande händelse
utspelades redan för tre veckor sedan i iRoussillon (dep Isère). En islamist gick in på den lokala gendarmeri- stationen, skrek Allahu Akbar, och högg en kniv i halsen på en officer. Gärningsmannen sköts och sårades av en annan gendarm. Händelsen mörkades av de lokala myndigheterna, som hävdade att det handlade om en psykiskt förvirrad man. Enligt lokala källor var det en aktiv salafist.
**
oroligheterna är även om polisen inte vågar bekräfta detta uppenbara faktum. Shariagängen skickar ut spaningsenheter i bilar för att hålla reda vilka områden som bevakas av polisen.
Sedan organiserar en ledningsstab snabbt små grupper som slår till på "de svaga punkterna".
Bränner bilar, slänger brandbomber mot skolor, bibliotek och obemannade polisstationer och försvinner igen.
Innan polis och brandkår är på plats
angriper man redan en ny stadsdel. Det är en inte alltför djärv gissning att upphovsmännen samlat erfarenheter från många års jihad i Frankrike.
Samtidigt tar jihadisternas propaganda- avdelning, Megafonen, och deras frivilliga hjälpare inom journalistkåren hand om att skapa mediabilden. Vi dränks av medial sörja om "utanförskap", "social nedrustning" och "vi får inte allt vi pekar på, därför är det synd om oss..." (Exponerat gav lite basfakta om detta) *** BRÅ publicerade förra året en rapport som nästan känns visionär idag. Där förklarade man hur kravaller organiserats i Malmö och Göteborg: ”Enligt intervjupersonerna har nätverken ofta en kärna bestående av ett antal tungt kriminellt belastade personer. Runt omkring kärnan finns sedan ett nätverk av ungdomar som inte är särskilt brottsbelastade. De kan ansluta sig till grupperingen vid upplopp, bränder och stenkastning. Mobiltelefoner används för att samla 'anhängarna' för sådana sten- kastningar och liknande aktioner... Upploppen skapar en territoriell känsla av gemenskap. Det är 'vi' mot 'dem'. En majoritet av intervjupersonerna är av uppfattningen att det är de individer i de stadsdelsbundna kriminella nätverken som sett till att oroligheterna startat.” ** Nima Golam Ali Por kommenterar: "Att kriminella nätverk ligger bakom sådana organiserade upplopp som äger rum i Husby känner undertecknad igen från mina år som stadsdelspolitiker i Fosie, som har liknande problem. Att dessa organiserade upplopp har socio- politiska orsaker finns det inget belägg för. Det är organisationen ”Megafonen” som har sagt att upploppen beror på att en 69-årig man skjutits till döds. Vad upploppen egentligen beror på vet vi inte. Om Megafonen har rätt vore det en av de få gånger våldsamma ungdomar har en sådan nära relation med de äldre." ** Som bekräftelse på ovanstående har DN kartlagt det första 20-talet gripna i kravallerna: "Dagens Nyheter har kartlagt de misstänkta personerna. Det visar sig att en överväldigande majoritet tidigare är dömda för brott och välkända för polisen. Många har också omfattande problem i familjen. Flera unga män har i omgångar varit omhändertagna av sociala myndigheter och i perioder levt på olika behandlings- och ungdomshem. (....)
"Förvaltningsrätten beslutade nyligen att omhänderta en 15-årig pojke som rymt från sitt familjehem. Hans föräldrar ansåg att de inte kunde ta hand om honom. ”Hans socialt nedbrytande beteende och vaga- bonderande underminerar hans förutsättningar att fungera socialt” skriver rätten i beslutet. Domstolen konstaterar också att han riskerar att begå nya kriminella handlingar och missbruka narkotika om han inte omhändertas." (....) "DN:s kartläggning visar att de misstänkta för kravallerna är mellan 15 och 28 år och kommer från olika delar av Stockholms län, några är bosatta i andra delar av landet. Flera har redan i tidig ålder ett långt straffregister. En 25-årig man förekommer mer än 65 gånger i belastningsregistret och flera brottsutredningar pågår."
