Ledarsidorna uppmanar svenska regeringen att göra som alltflera utländska regeringar (nu senast den tyska):
Förbjuda den islamistiska terrororganisationen Hizballahs ("Guds parti") subversiva verksamhet i Sverige.
Men förklarar också varför det är mycket otroligt att
socialdemokraterna, med intima relationer med flera islamistorganisationer, skulle våga göra så...
****
Israel ställer krav på att även Sverige agerar mot den terroklassade organisationen Hezbollah. Men sannolikheten för att regeringen Löfven skall över huvud taget agera på den israeliska propån bör betecknas som minimala. Hezbollah har i flera fall ännu godare relationer med socialdemokraterna än det Muslimska brödraskapet.
Hezbollah är en islamistisk shiamuslimsk organisation som uppvisar både stora likheter men samtidigt stora skillnader med det sunnimuslimska Muslimska brödraskapet.
Inledningsvis är Hezbollah av ett betydligt yngre datum. Grundat 1982 som en konsekvens av det libanesiska inbördeskriget och på initiativ från Teheran. Hezbollah var inledningsvis en social rörelse, precis som det nästan 100 år gamla sunnimuslimska Brödraskapet, men som sedan kom att utveckla en stridande del. Fram tills idag har flera länder valt att terrorklassa den stridande, eller väpnade delen av Hezbollah, men Tyskland har valt att förbjuda hela organisationen då Hezbollah själva menar att den agerar som en enad front.
Ur ett ideologiskt och ekumeniskt perspektiv finns stora skillnader mellan Hezbollah och Brödraskapet. Hezbollah vilar dels på en shiamuslimsk islamism som tar sitt avstamp i iraniern Ali Shariatis av postmarxismen influerade tolkningar av koranen. Ali Shariatis shiitiska islamism, som av vissa även kallas för shiism, låg till grund för den iranska revolutionen 1979.
Där Brödraskapet har tagit sina influenser från nazismen har Hezbollah tagit sina från Sovjetkommunismen.
Hezbollah har inte heller Brödraskapets ambition med ett värlsdomspännande kalifat som primärt huvudmål. Hezbollah är en utbräglad enfrågerörelse som domineras av sitt hat mot judar och sin ambition att radera staten Israel för gott.
Som en öppet radikal och våldsbejakande minoritet i en minoritet, en islamism i den shiamuslimska minoriteten, har Hezbollah haft det svårt att etablera sig i Västeuropa. Men även om det har varit svårt att få fäste för organisationen innebär det inte att den inte har etablerat sig och inte heller att den inte utgör ett reellt hot. Och i likhet med Brödraskapets nätverksorganisationer och företrädare har Hezbollah goda kontakter med främst Socialdemokraterna. Hezbollahs företrädare har kunnat uppträda både avslappnat och öppet på arrangemang och manifestationer där socialdemokratiska företrädare engagerats.
Ur Hezbollahs program från 1985 går att läsa bland annat
“vår kamp tar slut först när denna entitet [Israel] är förintad”.Historiska exempel på detta är när dagens kommunalråd i Norrköping, Lars Stjernkvist under sin tid som partisekreterare för Socialdemokraterna höll tal om Israel-Palestina — konflikten. I publikhavet kunde då Hezbollahs fana vaja obehindrat. Stjernkvist menade på en direkt fråga att han inte såg något olämpligt i detta. Andra som uppträtt obehindrat när dess symboler varit närvarande är bland annat den tidigare partiledaren Mona Sahlin, förre vice generalsekreteraren och utrikesministern Jan Eliasson samt regeringen Löfvens socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.
2009 kunde Mona Sahlin och Jan Eliasson uppträda tillsammans i en demonstration där fanor för Hamas och Hizbollah vajade för vinden. Stora flaggor, fullt synliga. I demonstrationen sågs också hakkors. Senare under protestmötet stacks den israeliska flaggan i brand. Utan reaktioner från vare sig Sahlin eller Eliasson.
2009 kunde även Ardalan Shekarabi ses på Sergels Torg i Stockholm sida vid sida med Omar Mustafa, senare ordförande för en av Brödraskapets nätverksorganisationer i Sverige — IFiS. I publikhavet samsades Hezbollahs baner med symboler för Brödraskapet.
Detta trots kunskapen om att Hezbollah idag beräknas ha en omfattande arsenal av avancerade stridsspetsar riktade mot Israel stationerade i södra Libanon. Inte sällan har även Muslimska brödraskapets olika symboler samt hakkorset lyfts fram vid dessa manifestationer i socialdemokraters närvaro. Utan reaktioner från regeringspartiet.
I riksdagen finns även andra företrädare som till exempel riksdagsledamoten från Malmö Jamal el Haj, S. Även han har uppträtt på manifestationer där både Hamas symboler samt Hezbollahs flagga varit placerade i hans direkta närhet. El Haj menade att han inte kände till flaggans betydelse vilket gör honom unik. Uppvuxen i Libanon och samtida med rörelsen torde el Haj vara den enda exil-palestinier med libanesiskt ursprung som inte känner till rörelsens symboler. El Haj är idag suppleant för socialdemokraterna i utrikesutskottet.
På ett internationellt plan närmar sig nu de olika islamistiska rörelserna varandra. Vinsterna för dem av ett samarbete är uppenbara. Hezbollah kan uppvisa en helt annan ekonomi än Brödraskapet då Hezbollah dels kontrollerar eller har kontrollerat oljekällor i bland annat Sudan samt har IRGC, det iranska revolutionsgardet och den iranska regimen som sponsorer. Vad Brödraskapet har å sin sida är ett starkt varumärke som inte är lika förknippat med öppet användande av våld samt en unikt god organisationsförmåga att använda sig av i etableringen i väst.
Efrat Hochstetler aktualiserar frågan om hur Sverige hanterar våldsbejakande islamistiska rörelser. Sverige har så här långt inte i nämnvärd omfattning bidragit till den internationella koordineringen av arbetet mot våldsbejakande islamism.
Sverige är bekräftat den största nettoexportören av våldsbejakande och våldstillämpande islamism i EU vid sidan av Belgien. Sverige är en av de största nettoexportörerna per capita av IS-terrorister och utgör en ”safe haven” för radikaliserande organisationer som Brödraskapet. Inte sällan med statsbidrag eller andra offentligt finansierade bidrag förklädda till kulturbidrag, folkbildningsanslag eller annan utbildning.
Och även om Hezbollah är att betrakta som en extrem enfrågerörelse i minoritet innebär det inte att organisationen inte utgör ett hot.
Det allt mer aktiva samarbetet, internationellt och i Sverige med Brödraskapet, samt avslappnade förhållningssättet från ledande socialdemokrater som Mona Sahlin, Lars Stjernkvist samt Ardalan Shekarabi är ett av flera tecken som styrker att även Hezbollah kunnat flytta fram sina positioner och bygga upp en plattform att agera utifrån.
Ingen av dessa partiföreträdare, allt från Mona Sahlin och Jan Eliasson över till Lars Stjernkvist och Ardalan Shekarabi bör heller anses vara omedvetna om organisationens mål, syften och antisemitiska grundvärderingar.
