Beklämmande amerikansk demenspolitik

Det amerikanska presidentvalet närmar sig med stormsteg.

President Trump har uppenbarligen svårt att hantera två katastrofer,

pandemin och det kommunistiska BLM/AFA-upproret, samtidigt. Hans intresse för valkampanjen tycks dessutom minska för varje dag.

Men den för det amerikanska folket största katastrofen är förmodligen att motkandidaten Biden visat sig vara uppenbart dement...

Det demokratiska partiet kunde ändå inte finna en annan "moderat" kandidat än den för varje dag allt sjukare Biden. Nu håller hans kampanjstrateger honom borta från alla publika framträdanden. De få gånger han tvingats uppträda offentligt har blivit katastrofer. Så nu "vilar" Biden från den jobbiga kampanjen. Folket får bara se honom i välredigerade reklamfilmer eller färdigskrivna "intervjuer" till utvalda sympatiserande journalister. 

En historiker jämförde nyligen situationen med tiden nämast efter Första Världskriget: Världen härjades av en epidemi som sjukvården inte kunde hantera samtidigt som boljevikerna försökte ta makten i Ryssland, Tyskland, Finland, Ungern, Polen m fl stater. De franska och amerikanska presidenterna var så svårt sjuka att de tappat greppet om den politiska utvecklingen.

Om Biden skulle segra i höst kommer den verklige demokratiske kandidaten att plockas fram. En vicepresident som hittills varit hemlig. Förmodligen en av de marxister som folket sagt nej till i provvalen.Varefter man "upptäcker" Bidens svåra sjukdom och snabbt ersätter honom med vicepresidenten.
Och sedan kan amerikanska folket känna sig blåsta...
I Europa har den nya EU-ledningen förklarat öppet krig mot de nordeuropeiska nationalstaterna med välskötta ekonomier... 

The Strategies of Dementia Politics

By Victor Davis Hanson

Former vice president Joe Biden speaks during a campaign event in Lancaster, Pa., June 25, 2020. (Mark Makela/Reuters)

Stoke chaos, obstruct economic recovery, and hide Biden in the basement till Election Day.

  Joe Biden is tragically suffering a mental eclipse and sliding away at a geometric rate. Understandably, his handlers have kept him out of sight. He stays off the campaign trail on the pretext of the virus and his age-related susceptibility to COVID-19 morbidity.

I say “pretext” without apology. Quarantine should not have otherwise stopped Biden over the past three months from doing daily interviews, speeches, and meetings. But each occasion, however scripted, rehearsed, and canned, would only have offered further daily proof that Biden is cognitively unable to be president or indeed to hold any office.

Often Biden cannot finish a sentence. Names are vague eddies in his mind’s river of forgetfulness. He is in a far more dire mental state than a physically failing FDR was in his 1944 campaign for a fourth term.

The earlier career of a healthy Biden illustrates that he was not especially sharp even when in control of most of his faculties. We recall the former sane/nutty Biden of Neal Kinnock plagiarism, his “put y’all in chains” demagoguery, the studied racism of Biden’s riffs about a “clean” and well-spoken Obama, and the sane/insane Corn Pop stories. All are the trademark of a once fool Joe Biden, who was at least alert when compared with his current catalepsy. If Donald Trump can be ungrammatical, Biden is agrammatical — he simply streams together half-thoughts without syntax and then abandons the sentence entirely.

If Trump repeats vocabulary, Biden increasingly searches for words, any noun, whatever its irrelevance to the point he is making. Biden seems to suffer dyscognitive seizures, in which for moments he has no idea what he is doing or saying or where he is — a tragic, nearly epileptic condition. In scary episodes, the pale, scaly, and frozen visage of Biden appears almost reptilian, like a lizard freezing and remaining stationary as it struggles to process signals of perceived danger.

Inserting memorized answers into rehearsed questions, as if the entire con was spontaneous, only reveals how his once episodic dementia has become chronic as he loses his prompt and place. It was understandable that his handlers saw opportunity in secluding Biden during Trump’s tweeting, alongside the contagion, the lockdown, the recession, and the rioting that in voters’ minds had equated fear of chaos with the culpability of the current commander in chief.

But there were always problems with placing Biden in suspended animation in his basement, even as he seemingly surged ahead of Trump in the early-summer polls.

One, seclusion, quiet, and the absence of intellectual stimuli often only enhance dementia, while travel, conversation, and new imagery and experiences tend to unclog for a bit the congested neuron pathways. The more Biden “rests up,” the more he seems to be non compos mentis in his rare staged interviews. His brain is like a flabby muscle, and restful disuse does not make it firmer.
Two, in theory there should be a shelf life to a virtual presidential candidate. True, Biden has climbed in the polls, as the public never sees or hears him — in the manner that an unpopular lame-duck Obama disappeared to the golf courses and retreats in 2016 and yielded the media spotlight to the dog and cat fighting between Trump and Clinton. Obama then discovered that the more he retreated from the public eye, the more the public liked the old idea, rather than the current reality, of him.

So too the ghost model was supposed to work for Biden.

He is a cardboard candidate, but at least he’s not on the front lines of commentary on statue toppling and the contagion, and so he can be blamed for neither.
But by avoiding the campaign trail, Biden is only postponing the inevitable. He is compressing the campaign into an ever-shorter late-summer and autumn cycle. If he really agrees to three debates (he may not agree to any at all), and if he performs as he usually now acts and speaks, then he may end up reminding the American people in the eleventh hour of the campaign that they have a choice between a controversial president and a presidential candidate who simply cannot fulfill the office of presidency. And if Biden is a no-show, Trump will probably debate an empty, Clint Eastwood–prop mute chair.

Why, then, is Biden the nominee at all — other than that he leads in the delegate count and surged after Democrat back-roomers panicked when Bloomberg imploded and Bernie surged? As a result, politicos forced or enticed all the other primary candidates to vacate and unite around someone nominally not a socialist.

Is one consolation that Biden’s dementia offers a credible defense that he has “no recollection” that he was in on Obama’s efforts to surveil an oppositional campaign and abort a presidential transition?

While all Democrats know that the cat must be belled, no one wishes to step forward to do it and remove Biden — and indeed no one knows how to steal a nomination from an enfeebled winner and hand it off to an undeserving but cogent alternative. Take out Biden in August, and who knows what sort of candidate stampede might follow in today’s insane landscape?

So what are these strategies of dementia other than putting Biden on ice while redefining the election as Trump versus the media’s version of the virus, lockdown, and economic stagnation?
Pity is one pretext. The progressive media have put Biden’s blank stares and word searching off limits. We are not supposed to remember that Trump was hounded by progressive M.D.s, to the point that he took — and aced — the Montreal Cognitive Assessment Test, an examination that no one in his right mind would suggest Biden now take, given that the results would be no surprise.

Dementia is also about the only valid reason one can legitimately say “I don’t remember.” So ask Joe Biden about those early January 2017 strategy sessions in which Obama, Biden, and their henchmen plotted the surveillance of the Trump campaign and the destruction of Michael Flynn — and he can honestly say, “What administration?” Ask Biden about his illiberal past statements, his associations with neo-Confederate senators, or his plagiarism, and without guile he can retort, “What? What plagiarism? What senators?” Burisma? Hunter Biden’s Chinese lucre? He will look dumbfounded and turn to an aide to ask, “What is Burisma and who is Hunter?”

Democrats also knew that they would lose with an Elizabeth Warren, Kamala Harris, or Bernie Sanders as their masthead. The primaries, even heavily loaded to the left-wing base, taught them that well enough. The hard-left agenda of winter 2020 went nowhere, and it will go less than nowhere in the fall after months of televised arson, looting, and gratuitous violence.

In contrast, even a cardboard-cutout version of Biden offers them the veneer of the “moderation.” A Bill Clinton–style Biden phantom, if elected, can allow a passageway for a leftist surrogate into the presidency, the same way that Harry Truman, a centrist, was put on the ticket in 1944 to save the country from Vice President Henry Wallace’s Communism.

Translated, that means the Democratic donor class accepts that they cannot win while siding with the mobs on the street and their appeasers and apologists — and yet the latter leftists are needed to provide the missing 5 to 7 points for victory. With a wink and nod, the vice-presidential candidate will be seen as assuming the presidency and giving to the Left what they could not achieve through a presidential election — while old Joe Biden from Scranton stares at the TV screen a bit longer to prove he’s not a raving socialist.

Also expect the Democrats to push the following strategies harder and harder, as they square the circle of a demented candidate who nonetheless could prove enormously useful — if he can just get elected.
Expect more calls to cancel the debates as corrupt, fluff, reality-TV pizzazz and utterly unnecessary. Anticipate that the virus lockdown will be prolonged nearly until Election Day and will de facto lead Democrats to call for a Zoom campaign: Biden talking to the camera with a teleprompted script behind the screen.

Election Day voting, we will be told, is merely an ossified construct. The key to our new electoral process is not Neanderthal driving into a COVID-infested polling booth, but rather voter-harvested mail-in ballots.
Expect the vote in November to be declared in advance warped, stolen, and invalid — and then declared valid and fair if Biden wins.
Expect blue states to remain economically mired in quarantines, in hopes of aborting a recovery. Democratic leaders will never really crack down on what heretofore have been blue-state rioting and looting; the chronic chaos and recession will be kept alive and geared to the November election.

Are there problems with such Biden basement strategies? Lots.
A hard-left candidate for vice president will have to do the campaign messaging as a public auxiliary of, and in line with, Joe Biden. She will privately reassure her base that it’s all a moderate con, assuming that leftist voters are sophisticated and cynical enough to be willing to be lied to now for the sake of gaining power shortly.

It will also be problematic to assure the country that Joe Biden is 110 percent fit to be president in November but then to leak to the public by February 2021 that he’s crazy and it’s past time for his radical vice president, regrettably, to move him out.
Using Biden as an empty vessel also assumes that he is at least a vessel. But what if Biden, say, on October 25, 2020, has one of his blank-outs? Or what if he announces once again, but this time at his final rare press conference: “I am going to beat [be] Joe Biden!” What then? Do they call Christopher Steele out of retirement to do a hasty file on Joe Biden, the delusional nut, and use Yahoo or Mother Jones again to leak the dirt in order to switch the order of the Democratic ticket?

 

Given the current racial hysteria, how do Democratic handlers muzzle the not always latently bigoted Biden? Often dementia is a cruel pathway to the truth, freed from normal self-censorship, politeness, and social awareness. Meaning: What if Biden has more “you ain’t black” moments, or Corn Pop storytelling, or he mimics a black accent to riff about chains, “clean” blacks, and such? And in the present climate, will people be forgiving when he brags that his home state of Delaware was once a “slave state”? One or two such outbursts could shrink his share of the black vote to 80 percent, which would lead to losses in Pennsylvania, Michigan, and Florida.

In the chaos of July, Biden’s handlers have been acclaimed geniuses for anesthetizing him. But in the different season of October, he may finally be forced out from his lockdown, in the wild manner that soon-to-be looters and arsonists at last emerged from quarantine in June — pent-up, angry, incoherent, and self-destructive.

NRO contributor Victor Davis Hanson is the Martin and Illie Anderson Senior Fellow at the Hoover Institution and the author, most recently, of The Case for Trump. @vdhanson

Pandemin: Ser vi ljus i tunneln ?

Pandemin av Covid-19 dominerar just nu totalt nyhetsflödet.
Ändå lyckades Karl-Olov Arnstbergs blogg upptäcka en 
rapport som  helt slunkit under de stora mediernas radar.
Den är skriven av KTH-forskaren Ali S. Razavian.  Påpekas 
bör att Razavian inte är virolog  utan IT-forskare.
Rapporten tar ansats i den hittills största Coronaundersökningen
på en hel befolkning, nämligen den på Island. Utifrån ett antal statistiska undersökningar vågar Razavian både prognosticera
pandemins vidare förlopp och när den kan beräknas ebba ut.
Rapporten är översatt och något sammanfattad av Arnstberg.

***

Den statistik som medierna levererar om COVID-19 är synnerligen blandad och svår att dra slutsatser från. Huvudanledningen är att de som smittats men är symptomfria är långt fler än de som uppvisar symptom. Detta ger ett mörkertal som snedvrider varje analys. De upptäckta fallen (de personer som faktiskt visar symtom) hittar vi främst bland de äldre, vilket gör det omöjligt att uppskatta det totala antalet drabbade. Men eftersom det finns ett land som har kontroll över hur många som drabbas av COVID19-pandemin, kan vi nu äntligen få ett grepp om den faktiska spridningsbilden.

Island är ett litet men ändå tillräckligt stort land som tillämpar slumpmässiga provtagningar och därför kan rapportera tillförlitlig statistik. Därmed blir det möjligt att dra slutsatser med avseende dels på dödligheten, dels på spridningsförloppet. Island är också ett tillräckligt välmående land för att ha råd med att testa ett tillräckligt stort antal av medborgarna, vilket gör att efterhand som antalet rapporterade fall på Island stiger, blir statistiken mer och mer tillförlitlig. Med det sagt, låt oss titta på de diagnostiserade COVID19-fallen, relaterade till ålder.


Till höger finns den isländska spridningsbilden. Fördelningen av ”upptäckta” fall för COVID19 med referens till ålder för länder som testar nya fall på sjukhusen ställs mot Island, som använder slumpmässig provtagning för att upptäcka nya fall.

På vänster sida ser vi statistik från Sverige, Italien och Spanien. Där finns många fler personer över åttio år som får sjukdomen, än antalet smittade i tjugoårsåldern. I alla länder, utom Island, måste patienten uppvisa symtom, och först då, om de tar sig till ett sjukhus, blir de testade. Den isländska statistiken är därför mycket mer tillförlitlig. Eftersom det finns långt färre personer över 80 än femtioåringar, så det är bara naturligt att den isländska statistiken visar upp betydligt färre fall hos äldre. Pensionering minskar också exponeringen för viruset, så det är naturligt att ha färre fall för människor över 65 år.

Låt oss därför ta den isländska distributionen som den giltiga fördelningen av COVID19-fall i pandemins tidiga stadier och den europeiska distributionen som den upptäckta spridningsbilden och försöka uppskatta det faktiska antalet Covid 19-fall, som rapporterats fram till den femte april 2020.

Åldersgrupperna har olika känslighet för COVID19. Genom att justera den svenska statistiken över upptäckta fall och deras åldersgruppering med faktisk statistik från Island (båda i ett tidigt skede av spridningen) kan vi se att mer än 96% av fallen förblir oupptäckta och därför inte återfinns i statistiken över upptäckta fall. Räknar vi med en detekteringsgrad på 4 % med 1,5 % dödlighet bland de upptäckta fallen, ger det en total dödlighet på omkring 0,06%. När sjukhusen fylls med smittade som insjuknat, kommer bara de allvarligaste fallen till sjukhuset, vilket gör att upptäcktsgraden sjunker ytterligare. Det leder till en ökning av den registrerade dödligheten i dessa länder.

Att så få smittade fall upptäcks visar att COVID19 är extremt smittsamt. Det förklarar också varför den pandemiska spridningsbilden blir ungefär densamma, oavsett vilka restriktioner som införs. Så många kommer att få sjukdomen och på så kort tid föra smittan vidare, att när karantänpolitiken införs är det för sent för att kunna hejda sjukdomens spridning.

​Antar vi att i slutet av pandemin har alla som inte är ”naturligt resistenta” drabbats av sjukdomen, bör det totala dödstalet landa på cirka 0,06 procent av befolkningen. Kalibrerar vi en logistisk kurva med uppgifterna från USA och Europas länder om hur många som insjuknat, visar det att om sjukdomen sprids utan att kunna stoppas, så är spridningen fullbordad ungefär 75 dagar från den dag den började.
Nu när vi vet att vår modell av sjukdomen matematiskt överensstämmer med de rapporterade observationerna, kan ett antal slutsatser dras:

1. COVID19 är långt mer smittsamt än tidigare antagits.
2. Mer än 96% av befolkningen som får sjukdomen överför den utan att utveckla allvarliga symtom. Detta extremt höga mörkertal är orsaken till att så mycket motstridig och förvirrande information finns rörande denna sjukdom.
3. Den pandemiska perioden är cirka 75 dagar. Under de första tre veckorna ökar antalet ärenden exponentiellt, under de följande tre veckorna kommer antalet nya ärenden per dag att plana ut och under de sista tre veckorna sjunker antalet nya fall exponentiellt.
4. Inkubationsperioden är i genomsnitt 5 dagar och den period då symptomen visar sig är 2 – 3 veckor. Det innebär att när de första som dött registreras är den exponentiella tillväxtperioden nästan över, även om det kommer att ta ytterligare tre veckor innan dödlighetsgraden slutar växa exponentiellt.
5. Olika länder har infört olika restriktioner vid olika punkter i pandemin (vanligtvis efter att antalet döda har stigit) men spridningsbilden i olika drabbade länder (åtminstone i västländer) är ungefär densamma. Det innebär att restriktionerna införs för sent och inte är särskilt effektiva.
6. COVID19 kommer under de kommande månaderna att spridas bland fler än en miljard medborgare i västvärlden, vilket gör det till det första organiska viruset med större spridning än digitala virus. Det kommer att resultera i 600 000 dödsoffer före sommaren. USA kommer att få 180 000 dödsfall, Europa 400 000 dödsfall. Sveriges dödstal kommer att vara cirka 6 000 personer. En stor majoritet av offren kommer att vara äldre, som bär på andra allvarliga sjukdomar.
7. COVID19: s dödlighet är 0,06%, något mindre än för säsongsinfluensan. Men risken för att du drabbas är 300 gånger högre för COVID19 än för influensan. Kom ihåg det, när du beräknar risken för att du själv ska drabbas.
8. När jag skriver det här kämpar min mormor (89 år) med COVID19 sedan tio dygn tillbaka. I vår familj är vi djupt bekymrade över hennes hälsa. Om du har äldre släktingar eller vänner, kanske det är en bra idé att ta upp mobilen och hålla flitig kontakt.
9. Bland länder och regioner som rapporterade ett högt antal smittade passar Wuhan och Irans dödsfall in i vår modell, förutom att dödligheten är något lägre än vad vår modell förutspår. Antal rapporterade från andra delar av Kina följer inte vår modell. För Sydkorea och Japan gäller att de verkar ha fått kontroll över pandemin.
10. Känslor är det som gör oss mänskliga. Ingen har rätt att kritisera människor, samhällen och nationer för att de reagerar känslomässigt på en så skrämmande och smittsam sjukdom. Det ligger i vår natur att reagera som vi gör, men siffror bryr sig inte om våra känslor. Kompetenta politiker bör därför hitta vägar för att nå ut till människor och övertyga dem att agera rationellt.
11. Pandemin är en traumatisk upplevelse för oss alla. Det är troligt att vi förlorar någon närstående på grund av denna sjukdom. En morförälder, mor, far, en vän, en lärare eller en granne, och vi kommer definitivt att känna många som har förlorat nära och kära på grund av pandemin. Stora europeiska länder som Tyskland, Storbritannien och Italien drabbas av omkring tusen dödsfall per dag, varje dag i nästan tre veckor. USA kommer troligen att uppleva 4000–5000 dödsfall per dag varje dag i tre veckor. Vi drabbas på så sätt alla personligen. Om den pandemiska psykologin liknar marknadspsykologin, kommer vi – en miljard medborgare i västvärlden – sannolikt att agera känslomässigt och inte i överensstämmelse med vårt kollektiva intresse.
12. Detta är överlägset den svåraste slutsatsen jag har dragit i min forskning och i mitt liv. Men siffror bryr sig inte om våra känslor. Åtminstone i västvärlden är det oundvikligt att alla kommer att drabbas COVID19. En bättre resurshanteringsstrategi än att försöka stoppa sjukdomen generellt, är att fokusera på de äldre och se till att de är väl isolerade från samhället under pandemin.
13. Jag är inte imponerad av hanteringen av det som händer vårt samhälle just nu och inte heller av det som rapporteras i medierna. Oavsett land attackerar rivaliserande politiska partier det regerande partiet och anklagar det för att inte ha gjort tillräckligt. De förstår inte hur traumatisk denna pandemi kommer att vara om två månader. Samhället är inget annat än den tillit vi har för dess institutioner och hårt arbetande myndigheter. Vi kommer att få uppleva den största dödligheten i vår tid och det är långt ifrån säkert att det slutar väl för våra demokratiska stater och vår kollektiva välfärd.
14. Är mina beräkningar korrekta, kommer pandemin att vara över i slutet av april och teoretiskt kan alla restriktioner upphävas, men dödskurvan kommer att fortsätta att skörda offer fram till slutet av maj. Karantänen kommer sannolikt att lyftas bort i juli och världen kommer sannolikt att återuppta sina normala rutiner i augusti. Om du bor i västvärlden och planerar för din sommarsemester kan augusti vara den bästa tiden.

Corona i Iran: Mullornas propaganda och VERKLIGHETEN

Iran blev efter Kina det hårdast drabbade landet när Coronapandemin bröt ut.

Liksom i Kina försökte regimen mörka verkligheten.

Nu hävdar mullorna att pandemin i landet är "på tillbakagång" och att ca 4.000 har dött.  Igår lovade de börja häva restriktionerna.

Sanningen är att myndigheterna helt tappat kontrollen över situationen och försöker dölja tillståndet genom en stenhård mediacensur och polisbevakning av sjukhusen...

Motståndsrörelsen NCRI lyckas via sjukhusen få fram en bild av det verkliga katastroftillståndet och ger ut dagliga rapporter.

Igår uppgav de att över 25.000 dött i 263 städer. Sannolikt är situationen ännu sämre då säkerhetspolisen helt spärrat av sjukhusen i storstäderna.

Enligt uppgifter från iranska journalister är t ex var femte ledamot i mullornas "parlament" smittad.

UPPDATERING

12 april kl 18.00

Antalet döda minst 26.200 

 ***

Iran: Coronavirus Update, Over 25,000 Deaths, April 11, 2020, 6:00 PM CET

Written by Hamideh Taati

11th April 2020

Over 25,000 dead of coronavirus (COVID-19) in Iran-Iran Coronavirus Death Toll per PMOI MEK sources

NUMBER OF VICTIMS (AS OF APRIL 11, 2020, 6:00 PM CET):
The People’s Mojahedin Organization of Iran (PMOI) announced this afternoon, April 11, 2020, that Coronavirus has taken the lives of more than 25,000 in 263 cities across Iran.
The death toll in various provinces includes: 610 in East Azerbaijan, 970 in Alborz, 1,910 in Isfahan, 3,200 in Tehran, 204 in Chaharmahal and Bakhtiar, 2270 in Khorasan Razavi, 250 in North Khorasan, 1050 in Khuzestan, 255 in Sistan and Baluchistan, 515 in Fars, 375 in Gazvin, 2480 in Qom, 405 in Kurdistan, 380 in Kerman, 695 in Kermanshah, 2150 in Gilan, 590 in Lorestan, 345 in Markazi (Central), 55 in Hormozgan, and 650 in Hamadan. This is in addition to cases registered in other provinces.

Pandemin slår hårt mot Sveriges judar

Sweden’s Jewish community, with 9 dead, hit disproportionately hard by virus

Death rate among Swedish Jews 14 times higher than their share of the population; country implements Europe’s most lax containment policies

By Cnaan Liphshiz 4 April 2020, Times of Israel

JTA — Sweden’s Jewish community has lost at least nine of its members to the coronavirus, translating into a death rate among Jews that is 14 times greater than their share of the population in the country. 

The fatalities, almost all of them older than 80 and many of them Holocaust survivors, account for 2.7 percent of the 333 people who have died in Sweden of the virus. Sweden has about 20,000 Jews, who account for 0.19% percent of the population. 

Aron Szugalski Verständig, president of the Council of Swedish Jewish Communities, said the community found no immediate explanation for the disproportionate death rate among its members, whom he said contracted the virus independently of each other. 

Sweden has Europe’s laxest coronavirus containment policy.
Its elementary schools are still running, though high schools shuttered several days ago. Old-age homes have been under lockdown and the government is encouraging people to observe social distancing but gyms and beauty salons, among other non-essential businesses, remain open. So are bars and restaurants, though they are restricted to table service to prevent crowding near the bar or cash register. 

But Verständig said he does not believe this policy is behind any of the deaths within his community.
One victim, he said, had practiced self-isolation for the past three weeks, receiving visits only from social workers who observe strict containment and disinfection protocol. 

On March 25, the United Kingdom’s Jewish community was overrepresented by a factor of 15 among the dead in that country. That figure has dropped to nine.