fredag, april 17, 2020

Pandemin: Ser vi ljus i tunneln ?





Pandemin av Covid-19 dominerar just nu totalt nyhetsflödet.
Ändå lyckades Karl-Olov Arnstbergs blogg upptäcka en 
rapport som  helt slunkit under de stora mediernas radar.
Den är skriven av KTH-forskaren Ali S. Razavian.  Påpekas 
bör att Razavian inte är virolog  utan IT-forskare.
Rapporten tar ansats i den hittills största Coronaundersökningen
på en hel befolkning, nämligen den på Island. Utifrån ett antal statistiska undersökningar vågar Razavian både prognosticera
pandemins vidare förlopp och när den kan beräknas ebba ut.
Rapporten är översatt och något sammanfattad av Arnstberg.

***

Den statistik som medierna levererar om COVID-19 är synnerligen blandad och svår att dra slutsatser från. Huvudanledningen är att de som smittats men är symptomfria är långt fler än de som uppvisar symptom. Detta ger ett mörkertal som snedvrider varje analys. De upptäckta fallen (de personer som faktiskt visar symtom) hittar vi främst bland de äldre, vilket gör det omöjligt att uppskatta det totala antalet drabbade. Men eftersom det finns ett land som har kontroll över hur många som drabbas av COVID19-pandemin, kan vi nu äntligen få ett grepp om den faktiska spridningsbilden.

Island är ett litet men ändå tillräckligt stort land som tillämpar slumpmässiga provtagningar och därför kan rapportera tillförlitlig statistik. Därmed blir det möjligt att dra slutsatser med avseende dels på dödligheten, dels på spridningsförloppet. Island är också ett tillräckligt välmående land för att ha råd med att testa ett tillräckligt stort antal av medborgarna, vilket gör att efterhand som antalet rapporterade fall på Island stiger, blir statistiken mer och mer tillförlitlig. Med det sagt, låt oss titta på de diagnostiserade COVID19-fallen, relaterade till ålder.


Till höger finns den isländska spridningsbilden. Fördelningen av ”upptäckta” fall för COVID19 med referens till ålder för länder som testar nya fall på sjukhusen ställs mot Island, som använder slumpmässig provtagning för att upptäcka nya fall.

På vänster sida ser vi statistik från Sverige, Italien och Spanien. Där finns många fler personer över åttio år som får sjukdomen, än antalet smittade i tjugoårsåldern. I alla länder, utom Island, måste patienten uppvisa symtom, och först då, om de tar sig till ett sjukhus, blir de testade. Den isländska statistiken är därför mycket mer tillförlitlig. Eftersom det finns långt färre personer över 80 än femtioåringar, så det är bara naturligt att den isländska statistiken visar upp betydligt färre fall hos äldre. Pensionering minskar också exponeringen för viruset, så det är naturligt att ha färre fall för människor över 65 år.

Låt oss därför ta den isländska distributionen som den giltiga fördelningen av COVID19-fall i pandemins tidiga stadier och den europeiska distributionen som den upptäckta spridningsbilden och försöka uppskatta det faktiska antalet Covid 19-fall, som rapporterats fram till den femte april 2020.

Åldersgrupperna har olika känslighet för COVID19. Genom att justera den svenska statistiken över upptäckta fall och deras åldersgruppering med faktisk statistik från Island (båda i ett tidigt skede av spridningen) kan vi se att mer än 96% av fallen förblir oupptäckta och därför inte återfinns i statistiken över upptäckta fall. Räknar vi med en detekteringsgrad på 4 % med 1,5 % dödlighet bland de upptäckta fallen, ger det en total dödlighet på omkring 0,06%. När sjukhusen fylls med smittade som insjuknat, kommer bara de allvarligaste fallen till sjukhuset, vilket gör att upptäcktsgraden sjunker ytterligare. Det leder till en ökning av den registrerade dödligheten i dessa länder.

Att så få smittade fall upptäcks visar att COVID19 är extremt smittsamt. Det förklarar också varför den pandemiska spridningsbilden blir ungefär densamma, oavsett vilka restriktioner som införs. Så många kommer att få sjukdomen och på så kort tid föra smittan vidare, att när karantänpolitiken införs är det för sent för att kunna hejda sjukdomens spridning.

​Antar vi att i slutet av pandemin har alla som inte är ”naturligt resistenta” drabbats av sjukdomen, bör det totala dödstalet landa på cirka 0,06 procent av befolkningen. Kalibrerar vi en logistisk kurva med uppgifterna från USA och Europas länder om hur många som insjuknat, visar det att om sjukdomen sprids utan att kunna stoppas, så är spridningen fullbordad ungefär 75 dagar från den dag den började.
Nu när vi vet att vår modell av sjukdomen matematiskt överensstämmer med de rapporterade observationerna, kan ett antal slutsatser dras:

  1. COVID19 är långt mer smittsamt än tidigare antagits.
  2. Mer än 96% av befolkningen som får sjukdomen överför den utan att utveckla allvarliga symtom. Detta extremt höga mörkertal är orsaken till att så mycket motstridig och förvirrande information finns rörande denna sjukdom.
  3. Den pandemiska perioden är cirka 75 dagar. Under de första tre veckorna ökar antalet ärenden exponentiellt, under de följande tre veckorna kommer antalet nya ärenden per dag att plana ut och under de sista tre veckorna sjunker antalet nya fall exponentiellt.
  4. Inkubationsperioden är i genomsnitt 5 dagar och den period då symptomen visar sig är 2 – 3 veckor. Det innebär att när de första som dött registreras är den exponentiella tillväxtperioden nästan över, även om det kommer att ta ytterligare tre veckor innan dödlighetsgraden slutar växa exponentiellt.
  5. Olika länder har infört olika restriktioner vid olika punkter i pandemin (vanligtvis efter att antalet döda har stigit) men spridningsbilden i olika drabbade länder (åtminstone i västländer) är ungefär densamma. Det innebär att restriktionerna införs för sent och inte är särskilt effektiva.
  6. COVID19 kommer under de kommande månaderna att spridas bland fler än en miljard medborgare i västvärlden, vilket gör det till det första organiska viruset med större spridning än digitala virus. Det kommer att resultera i 600 000 dödsoffer före sommaren. USA kommer att få 180 000 dödsfall, Europa 400 000 dödsfall. Sveriges dödstal kommer att vara cirka 6 000 personer. En stor majoritet av offren kommer att vara äldre, som bär på andra allvarliga sjukdomar.
  7. COVID19: s dödlighet är 0,06%, något mindre än för säsongsinfluensan. Men risken för att du drabbas är 300 gånger högre för COVID19 än för influensan. Kom ihåg det, när du beräknar risken för att du själv ska drabbas.
  8. När jag skriver det här kämpar min mormor (89 år) med COVID19 sedan tio dygn tillbaka. I vår familj är vi djupt bekymrade över hennes hälsa. Om du har äldre släktingar eller vänner, kanske det är en bra idé att ta upp mobilen och hålla flitig kontakt.
  9. Bland länder och regioner som rapporterade ett högt antal smittade passar Wuhan och Irans dödsfall in i vår modell, förutom att dödligheten är något lägre än vad vår modell förutspår. Antal rapporterade från andra delar av Kina följer inte vår modell. För Sydkorea och Japan gäller att de verkar ha fått kontroll över pandemin.
  10. Känslor är det som gör oss mänskliga. Ingen har rätt att kritisera människor, samhällen och nationer för att de reagerar känslomässigt på en så skrämmande och smittsam sjukdom. Det ligger i vår natur att reagera som vi gör, men siffror bryr sig inte om våra känslor. Kompetenta politiker bör därför hitta vägar för att nå ut till människor och övertyga dem att agera rationellt.
  11. Pandemin är en traumatisk upplevelse för oss alla. Det är troligt att vi förlorar någon närstående på grund av denna sjukdom. En morförälder, mor, far, en vän, en lärare eller en granne, och vi kommer definitivt att känna många som har förlorat nära och kära på grund av pandemin. Stora europeiska länder som Tyskland, Storbritannien och Italien drabbas av omkring tusen dödsfall per dag, varje dag i nästan tre veckor. USA kommer troligen att uppleva 4000–5000 dödsfall per dag varje dag i tre veckor. Vi drabbas på så sätt alla personligen. Om den pandemiska psykologin liknar marknadspsykologin, kommer vi – en miljard medborgare i västvärlden – sannolikt att agera känslomässigt och inte i överensstämmelse med vårt kollektiva intresse.
  12. Detta är överlägset den svåraste slutsatsen jag har dragit i min forskning och i mitt liv. Men siffror bryr sig inte om våra känslor. Åtminstone i västvärlden är det oundvikligt att alla kommer att drabbas COVID19. En bättre resurshanteringsstrategi än att försöka stoppa sjukdomen generellt, är att fokusera på de äldre och se till att de är väl isolerade från samhället under pandemin.
  13. Jag är inte imponerad av hanteringen av det som händer vårt samhälle just nu och inte heller av det som rapporteras i medierna. Oavsett land attackerar rivaliserande politiska partier det regerande partiet och anklagar det för att inte ha gjort tillräckligt. De förstår inte hur traumatisk denna pandemi kommer att vara om två månader. Samhället är inget annat än den tillit vi har för dess institutioner och hårt arbetande myndigheter. Vi kommer att få uppleva den största dödligheten i vår tid och det är långt ifrån säkert att det slutar väl för våra demokratiska stater och vår kollektiva välfärd.
  14. Är mina beräkningar korrekta, kommer pandemin att vara över i slutet av april och teoretiskt kan alla restriktioner upphävas, men dödskurvan kommer att fortsätta att skörda offer fram till slutet av maj. Karantänen kommer sannolikt att lyftas bort i juli och världen kommer sannolikt att återuppta sina normala rutiner i augusti. Om du bor i västvärlden och planerar för din sommarsemester kan augusti vara den bästa tiden.