På miljöångestens högtidsdag....

                   Idag drar stora demonstrationer genom Västvärldens städer.

 Ungdomar (och naturligtvis de politiska spyflugorna) som smittats 

av den sjukliga miljöångesten tror sig rädda klotet....

 Det är en fråga som är lite "off-topic" för bloggens egentliga syfte 

(se marginalen till vänster). Men frågan om medialögner 

och systematisk manipulation av inte minst ungdomen handlar 

ju om ett angrepp på demokratin, som bör uppmärksammas.

(Jag anser dock fortfarande att islamiseringen och 

globaliseringen är de största hoten mot mänskligheten

idag....)

I början på året gick 87 av dessa åsiktsmanipulatörer ut 

med ett upprop för "miljödiktatur", som bl a skulle avskaffa

de allmänna valen. Uppropet blev ivrigt påhejat av en 

del politiker och journalister.

Då jag vet att både kunskaper om och intresset för

dessa frågor är lågt bland "vanligt folk", så att de lätt

förvillas av lögnaktiga politiker och medier, har jag

samlat en del avslöjande artiklar om kampanjen

för miljöångest (och då särskilt super-

stjärnan Greta).

Greta och de som styr henne

(se artikelsamlingen nedan)

Vill ni ha den s k miljöfrågan vetenskapligt 

och nyanserat belyst rekomenderas

http://www.klimatupplysningen.se/ 

En blogg som drivs av en grupp vetenskapsmän

som kallar sig Stockholmsinitiativet. 

****

 Sanningen om Greta och kampanjen för klimatångest - femton viktiga och läsvärda artiklar 

https://uvell.se/2018/12/11/pr-spinnet-bakom-greta-thunberg/

https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=10155725797423239&id=545368238

https://uvell.se/2019/02/12/bo-thoren-spindeln-i-natet/

https://uvell.se/2019/04/25/iles-pr-byran-bakom-greta-thunberg/

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/greta-thunbergs-vag-fran-skolstrejkande-15-aring-till-ikon

https://uvell.se/2019/06/30/ideellt-thunberg/

https://standpointmag.co.uk/issues/june-2019/gretas-very-corporate-childrens-crusade/

https://jmm.nu/klimat-miljo-greta-thunberg/

https://tommyhansson.wordpress.com/2019/09/25/greta-framtradande-med-30-talsstuk-den-hartjejen-behover-vard-inte-att-hyllas-som-messias/

https://tommyhansson.wordpress.com/tag/greta-thunberg/page/2/

http://foliehatteniteckomatorp.blogspot.com/2019/04/har-greta-kulten-fatt-sig-en-torn.html

https://www.youtube.com/watch?v=DticpNH3a2Q

https://www.news.com.au/finance/business/media/the-pr-guru-behind-the-rise-of-gretathunberg/news-story/fae7bd1704d58e8ff0dd4d93ec0b3560

http://www.theartofannihilation.com/the-manufacturing-of-greta-thunberg-for-consent-the-mostinconvenient-truth-capitalism-is-in-danger-of-falling-apart/

http://www.theartofannihilation.com/the-manufacturing-of-greta-thunberg-for-consent-the-mostinconvenient-truth-capitalism-is-in-danger-of-falling-apart/

 

Nya utrikesministern - en förbättring, eller ?

Den glada nyheten att Margot Wallström

äntligen

avgår väckte ju omedelbart frågan :

Hur blir Ann Linde som Sveriges ansikte

mot världen ?

Linde (här i ämbetsdräkt) har ju inte gjort bort

  sig så mycket som det ständiga stolpskottet Wallström,

men det finns redan en del frågetecken

kring henne.

Två experter bedömer henne mycket olika.

Paul Widén i Jerusalem ser inget positivt i valet:

Glädjen efter det överraskande beskedet i fredags att Margot Wallström avgår som Sveriges utrikesminister blev kortlivad, då det på måndagen blev klart att hon efterträds av Ann Linde. Trots sin nästan 30-åriga erfarenhet i svensk toppolitik har Linde de senaste åren gång på gång visat prov på den totala omdömeslöshet som numera kännetecknar Sveriges makthavare. Det grövsta exemplet torde vara hennes agerande när hon som statssekreterare hos dåvarande inrikesministern Anders Yngeman i september 2015 informerades av SÄPO om informationsläckan på Transportstyrelsen – och inte gjorde någonting. Detta borde ha inneburit slutet på hennes politiska karriär, men så icke i Sverige: istället belönades hon genom att utses till handelsminister.

Det var i egenskap av handelsminister som Ann Linde besökte Iran i februari 2017 tillsammans med en svensk regeringsdelegation i vilken de kvinnliga ministrarna beslöjade sig, ett synnerligen fegt agerande av en påstått “feministisk” regering på besök i ett land där kvinnor som tar av sig sina slöjor offentligt misshandlas och fängslas. Hennes underdånighet inför förtryckarregimen i Teheran har sedan fortsatt och föranledde henne i februari i år att delta i firandet av 40-årsjubiléet av den islamiska revolutionen på Irans ambassad i Stockholm.

Föga förvånande hyser Ann Linde desto svalare känslor för Israel. På Twitter har hon gillande citerat den fullfjädrade antisemiten, tillika FN:s speciella sändebud Richard Falk när han har anklagat Israel för brott mot mänskligheten. På felstavad engelska förfasar hon sig över Israels kvinnliga justitieminister. Vid ett annat tillfälle har hon påstått att Israel planerar att bygga 800 nya bosättningar runt Jerusalem, vilket visar att hon inte ens behärskar den grundläggande terminologin när det kommer till Mellanöstern. Men återigen: inkompetens är ingen belastning i maktens korridorer i dagens Sverige.

Ann Lindes aversion mot Israel har givetvis uppmärksammats av palestinavurmare i Sverige, som redan 2011 utnämnde henne till “årets Palestinavän”. Den som hade hoppats på en förbättring av de urusla relationerna mellan Sverige och Israel nu när Margot Wallström äntligen är ute ur bilden har alltså all anledning att förtvivla.
Allt pekar på att svensk utrikespolitik under Ann Linde kommer att vara lika Iran-fjäskande, Israel-hatande och villkorslöst Palestina-finansierande som under Margot Wallström.

Osökt infinner sig en stilla undran: varför? Vadan denna erbarmliga inkompetens och pinsamma enfald? Svaret är ganska enkelt: därför att svenska beslutsfattare i över tio år har prioriterat dygdsignalering betydligt högre än ett ansvarsfullt styrande av riket. Demoniseringen av Sverigedemokraterna (SD) medförde att varje problem eller missförhållande som uppmärksammades av partiet förnekades – och besvarades med dygdsignalering: flyktingmottagande utan hänsyn till kommunernas kapacitet, ökat bistånd till den palestinska myndigheten trots att pengarna går direkt till löneutbetalningar till palestinska terrorister, en miljöpolitik med allt tydligare tecken på masspsykos, osv. I fråga efter fråga blev det viktigare för Sveriges beslutsfattare att framstå som dygderika – flyktingvälkommande, miljövänliga, biståndsgenerösa – än att ägna sig åt grundläggande konsekvensanalyser: är det här hållbart? är det här rättvist? hjälper vi dem som är i mest behov av vår hjälp? 

Att ställa dessa frågor uppfattades som kätteri, en flirt med SD-djävulen. I takt med att vansinnet fortskred insåg givetvis de flesta med en gnutta sunt förnuft i behåll att det om en inte alltför avlägsen framtid förmodligen kommer att bli mycket kostsamt att förknippas med detta utdragna politiska haveri, och att det därför är bäst att hålla sig på en armlängds avstånd från det. Kvar blev stolpskotten som nu befinner sig i regeringsställning, där inkompetens befordras och där tjänstefel belönas eftersom de konsekvensanalyser som annars hade satt stopp för vansinnet uppfattas som kätteri. I denna feberdröm finns det nog ingen som passar bättre som utrikesminister än Ann Linde.

Medan ex-socialdemokraten Johan Westerholm 

på Ledarsidornai varje fall ser skymten av en ljusning i valet av Linde:

Även om Linde en gång i tiden gick med i socialdemokraterna mycket för hennes internationella engagemang, likt Mona Sahlin som främst ”gick med i Olof Palme och inte socialdemokraterna” står Linde för en något mindre aktivistiskt lagd utrikespolitisk linje med åren. Hon är fortfarande vänligt sinnad inför den korruption som omgärdar den Palestinska myndigheten men inte i lika hög grad som hennes företrädare. Linde accepteras av Israel till skillnad från Margot Wallström som sannolikt kan se sig som ”persona non grata” för överskådlig tid även efter att hon lämnat som minister.

Linde tillhör ”Ahlin-falangen” i socialdemokraterna och följde under förra mandatperioden med Urban Ahlin på en talmansresa till Israel. Väl i Israel fick hon träffa ministerkollegor på samma nivå vilket skapade irritation hemma i Sverige hos bland annat Margot Wallström och kabinettssekreterare Annika Söder uppger källor till Ledarsidorna. Signalen som Israel skickade var att Linde inte bara accepterades utan även respekterades. Likt Ahlin är Linde motståndare till Sveriges alltför slappa inställning till Hamas.

Det som kommer fälla avgörandet om utnämningen av Linde innebär en skillnad är om hon låter Margot Wallströms kabinettssekreterare Annika Söder få fortsätta i sin befattning. 

Likt Wallström är Annika Söder, samt Carin Jämtin, i allra högsta grad arvtagare av Pierre Schoris utrikespolitiska skolning med omfattande aktivism och ett samarbete med öppet antisemitiska aktörer i Mellanöstern. Samt en nära relation med bland annat Algeriets, Kubas och Zimbabwes diktaturer och sydafrikanska ANC:s korruption. 

På samma sätt som när Pierre Schori jämställer Zimbabwes förre diktator med Nelson Mandela jämställer Sida:s tidning Omvärlden Mahmoud Abbas med Mandela när Abbas bara några månader tidigare hade började fängsla oppositionella journalister. 

Sida är idag, likt personerna som utgör större delen av ”Dirty Dozen” en myndighet som helt och hållet domineras av Pierre Schoris demokratisyn och demokratiarbete. Denna syn slår igenom även på de ambassader där Sida har personal stationerad. 

Det ligger dessutom inte i Annika Söders natur att acceptera att behöva gå tillbaka till sin bottenanställning som varandes ett av många departementsråd. Då Söder under 2020 fyller 65 år är pension ett alternativ då hon som kabinettssekreterare är garanterad två årslöner om hon slutar nu.

Skulle Linde välja att rotera ut Söder öppnas för en ny kabinettssekreterare. Det är sannolikt att Söders efterträdare kommer hämtas ur den krets på UD som går under benämningen Dirty Dozen. Till socialdemokraterna lojala tjänstemän som kan kontrollera och styra UD även om Socialdemokraterna inte skulle sitta vid makten. Själva grundidén med denna gruppering är att den ska kunna kontrollera UD över tid.

 
 *****
Och redan en första fadäs i det nya ämbetet.
Hmmm...





Qatar köper inflytande överallt

Qatar, den wahhabistiska och salafistiska diktaturen,

är idag i praktiken utfryst av alla mera moderata

arabstater. Femton arabstater bojkottar dem totalt. 

Deras enda allierade är Turkiet, Iran och Pakistan.

Qatar är centrum för Muslimska Brödraskapets

subversiva aktiviteter i Mellanöstern.

Men samtidigt är Qatars relationer med

Västerlandet bättre än någonsin förr.

Qatar vårdar sedan länge en image av ett 
"västvänligt" emirat. USA fick öppna 
 baser i landet, man startade satellit-

kanalen Al Jazeera, utländska affärs-

män lockades till Qatar. Mycket av landets

oljeintäkter används till en "vetenskaps-

ekonomi" som ska stimulera högteknologi.

Samtidigt är Qatar en wahhabistisk

diktatur som i praktiken helt ägs av

emiren.

Salafistmoskéen, Malmö - Qatarifinansierad

Det rika terroremiratet invigde 2017 Skandinaviens

största salafistiska moské vid Östra Kyrkogården i

Malmö. Och på Sicilien bygger man "världens

största moské."...

 Man satsar gigantiska summor på att bygga kanske

tvåhundra moskéer i de förslummade islamistiska

förorterna kring Paris.

Och några protester tycks nästan aldrig höras....

The Shard, London -  Qatariägd
…

Men Qatar har ju minst sagt ekonomiska

muskler...

Regimen äger inte bara en femtedel av börsen i

London, stora delar av Volkswagen och Porsche,
varuhuset Harrods, den gigantiska nya skyskrapan

The Shard i London, stora delar av Canary Wharf

och Qatari Quarter, oljebolag som Shell och Total, 

ett halvdussin fotbollslag (t ex Paris Saint-Germain) ,

modeskapare i Paris och Milano (t ex Valentinos),

Amerikanska ambassadens tomt i London (pris: 300

miljoner euro) etc etc

Många miljarder används varje år till sprida jihadism

och wahhabistisk sunniislam över världen. När en

salafistisk stiftelse i Tyskland lät trycka 25

miljoner koraner för utdelning på gatorna 

(även i Sverige) så var det, inte helt oväntat,

qatariska pengar bakom...

Under inbördeskriget i Libyen satsade emiren

minst två miljarder $ på jihadisterna.

Nu är han den störste finansiären av Muslimska

Brödraskapets fortsatta krig mot Syrien. 

Emiratets andlige ledare (och Al Jazeeras

"TV-imam") är Shaikh Yousef al-Qaradawi,

Brödraskapets andlige ledare.

Och, inte att förglömma, man satsar många

miljoner varje år på att finansiera terrorism.

Emiratet vet dock att vårda sin image...

Ett stort antal högstatus-universitet i  USA

och Storbritannien har fått mångmiljon-

donationer, vilket sakta fått undervisning och

forskning att "anpassas" efter emirens (och

Muslimska Brödraskapets) önskemål.

T ex köpte man en professur i Oxford

åt Brödraskapets stjärna Tariq Ramadan.

Pris: 120 miljoner.

Där får vi ju vara tacksamma för att

svenska universitet har så låg status och

kvalitet att de betraktas som ointressanta...

Kändisar som Nicolas Sarkozy, Frankrikes f d

president, är nu anställda som konsulter av

Qatar. 

På senaste tiden satsas nya miljoner riktade till

konservativa tidningar och andra opinionsbildare.

Läs artikeln nedan om hur man hålla på att

"köpa" (och samtidigt tysta en kritisk röst)

Washington Times:

***

Qatar Buys Conservative Column Inches

by Martha Lee and Sam Westrop
Washington Examiner
June 22, 2019

https://www.meforum.org/islamist-watch/58796/qatar-buys-conservative-column-inches

On June 4, the Washington Times published a "special section" of articles lavishing praise on Qatar, its institutions, and its global influence. Each of these articles was labeled as "sponsored," although the Times neglects to say by whom. At first glance, this is a surprising insertion in a conservative paper whose editorial board has previously been critical of the Middle Eastern state.

Meanwhile, prominent think tanks such as the Brookings Institution have received tens of millions from Doha. Brookings got $15 million in 2013, and at least $2 million in just the past year — perhaps much more. Such generosity has afforded Brookings a plush center in Doha. Meanwhile, the Qatari regime enjoys a steady flow of academic papers downplaying the kingdom's patronage of violent Islamism and painting its ties to designated terror groups as nothing more than earnest attempts at dialogue, carried out in an attempt to acquire influence for the sake of benevolence.
But institutions such as Brookings — along with many American universities (including public colleges) that enjoy similar arrangements — are not Doha's only playthings. Over the past few years, there have been noticeable Qatari attempts to win friends and influence people outside the usual ambit of the Left.

At the time, the media noted that prominent Republican Mike Huckabee also accepted $50,000 and a trip to Doha. Huckabee's inclusion in Qatar's subornations was explained by the media as a consequence of his longstanding ties to pro-Israel Jewish organizations. But, apparently to few people's notice, Qatar has been placing unabashedly pro-Qatari messages in American conservative media for a while now. It seems Huckabee was not just sought for his Jewish connections, but for his conservative standing.

The splash of pro-Qatari messaging in the strongly conservative Washington Times on June 4 was significant, but not new. Of the 25 articles published, five were written by Times columnist Tim Constantine, who is a regular at Republican gatherings and has some influence as a talk radio host of "The Capitol Hill Show." Over the past few years, Constantine has used both his columns in the Times and his radio show to lionize Qatar, give platforms to regime officials, and denounce the iniquities of Qatar's greatest antagonist, Saudi Arabia.
The most brazenly pro-Qatari piece by Constantine is a May 2018 article that offers a series of Qatari regime announcements about the wonders of Qatar, lists the miraculous triumphs of its businesses and societal institutions, and explains to readers why the Saudi Arabia-led blockade of Qatar is so innately wicked.

Constantine is far from the only example of Qatari influence in conservative circles. Sohrab "Rob" Sobhani, a former lecturer at (Qatari-funded) Georgetown University, has published paeans to Qatar in the Washington Times, The Hill, the Weekly Standard, and National Review going as far back as 2002.
In December 2018, the Washington Examiner's Tom Rogan had cottoned on to Sobhani's game. Rogan wrote, "In a particularly ludicrous article for the Washington Times on Tuesday, Rob Sobhani offers a love letter to Qatar. While it reads like the work of a lobbyist, neither Sobhani nor his company is listed as such with the U.S. government. So, we must assume the author's assertions of love for Qatar's government are heartfelt."

In fact, we found that Sobhani previously served as a President of the Qatar Foundation, one of the regime's most important institutions, which manages to bestow tens of millions of dollars on American schools and universities (which subsequently make use of pro-Qatari teaching materials) while also hosting senior Hamas officials at its headquarters in Doha.

Qatar relies on the longstanding, reasonable belief among conservative Americans that Saudi Arabia is the chief source of terror and extremism. Qatar advances the narrative that it is under siege from other countries in its region because they are opposed to Doha's progressive, moderate beliefs.

But the very opposite appears to be true. Qatar, the world's second most famous Wahhabi regime, has a long history of enabling terror and funding extremism. It shares much in common with Saudi Arabia, but it also possesses the media savvy to persuade Americans otherwise. American news outlets should not be willing partners to this deception.



Joel C Rosenberg : Angrepp på Israel nära förestående ?

 

 

 

 

 

 

Den amerikanske Mellanösternexperten

Joel C Rosenberg varnar idag för att

Irans/Hizballahs stora angrepp mot Israel

är "nära förestående". 

Han räknar bl a upp sju tydliga indikatorer

på att kriget närmar sig....

***

(Jerusalem, Israel) — A fire-fight opened up today on Israel’s northern border.

The Iranian-backed terror group known as Hezbollah fired anti-tank missiles at a clearly-marked ambulance on an Israeli army base.

No one was hurt, thank God, but Israel retaliated with some 100 bombs and missiles at Hezbollah targets in southern Lebanon, Israeli media reported.

The attack comes amidst rising concerns that Hezbollah is preparing for a much larger war with Israel, possibly soon.

1. In January, Hezbollah leader Hassan Nasrallah threatened to “invade the Galilee,” The group has been building terror tunnels along the Lebanon border, some of which Israel still may not have found. They also have an estimated 150,000 missiles aimed at Israel.

2. In July, Nasrallah repeated the threat, saying, “We are prepared to invade the Galilee.”

3. In late August, Israel struck military sites in Syria and foiled an imminent Iranian drone attack. This infuriated Iran and raised the prospect of Tehran ordering Nasrallah to retaliate against Israel.

4. Just last week, Nasrallah said war with Israel is “inevitable” and boasted that Hezbollah “has enough accurate missiles needed for any confrontation, small or big.” 

5. Israeli military forces in the North have been on high alert in recent days. “In light of the terror group’s threats, the Israeli military has been on high alert over the past week, restricting soldiers’ movements in vulnerable areas, canceling weekend leave for troops in the IDF Northern Command and reportedly sending artillery and other heavy equipment to the Lebanese border,” reported the Times of Israel.

6. Several days ago, Israeli Prime Minister Benjamin Netanyahu — facing national elections on September 17 — gave a secret military briefing to his chief political rival, Benny Gantz, on the rising tensions in the north. This was so unusual that Israel’s largest daily newspaper ran a story headlined, “IS ISRAEL ON THE VERGE OF AN ALL-OUT WAR?”

7. Today, Netanyahu warned that “Israel is prepared for all scenarios with Hezbollah.”

***

Rosenberg uppmanar sina läsare:

Please pray that tensions will be quickly defused and all these rumors of war won’t become self-fulfilled prophecies.