MSB, Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap,
är en doldismyndighet som ytterst sällan visar
framfötterna på något område.
Och faktiskt tycks rapporten ha öppnat ögonen
på många svenskar, t o m på en och annan
journalist.
blev kraftig. Förutom ett upprop, vars upphovsman
startades ett intensivt krypskytte mot MSB, för att de
vågar fullfölja sitt uppdrag att analysera säkerhets-
hotande informationspåverkan.
MSB:s arbete genom att missbruka offentlighets-
principen, men också genom att hota och terrorisera
enskilda tjänstemän på myndigheten.
Tystnaden från regeringen är naturligtvis total...
Och stora delar av gammelpressen och
välfinansierade påtryckningsgrupper
(t ex Expo, som lät en islamist "recensera"
rapporten) ställde lojalt upp på Brödra-
skapets sida.
Att sätta i system att missbruka den svenska offentlighetsprincipen genom att kräva ut mängder av information från myndigheter är inte nytt. Men att samordna en kampanj i syfte att trakassera myndigheter för deras arbete och försöka skrämma dem till tystnad är ovanligt.
– Det här gör de för att vi inte ska få fortsätta. De som ringer och mejlar vill påverka beslutsfattarna och få tyst på den här sortens forskning. Det är en känd strategi även om det är första gången det händer i Sverige, säger terrorforskaren Magnus Norell till Fokus."
MSB första reaktion såg ut att vara att vika sig inför islamist- ochmediadrev. Men kanske hetskampanjen gav dem råg i ryggen...
Det kan väl också ses som en demonstration för yttrandefrihet när nu MSB tänker gå vidare och fortsätta avslöja islamistisk subversion mot Sverige. Nu genom två nya forskningsprojekt som man beskriver
så här:
Med två forskningsprojekt om Muslimska brödraskapet och jihadistmiljöer fortsätter MSB nu sitt arbete om islamistisk informationspåverkan.
Efter sommaren går myndigheten också ut med en
forskningsutlysning inom samma område.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fortsätter arbetet om islamistisk informationspåverkan och startar två forskningsprojekt på området. Den ena är en beskrivning av Muslimska brödraskapets budskap mot olika målgrupper i Sverige. Den andra är en beskrivning av budskap i salafistiska jihadistmiljöer, mot olika målgrupper i Sverige.
Projektet om Muslimska brödraskapet ska visa om rörelsens budskap aktivt sprids i Sverige och vilka metoder som i så fall används. Muslimska brödraskapet har valts som studieobjekt eftersom europeisk forskning visar att rörelsen är väl etablerad i Europa. Däremot saknas forskning om Muslimska brödraskapet och i vilken mån de bedriver informationspåverkan i Sverige.
Det andra projektet ska visa om salafistiska jihadistmiljöers budskap aktivt sprids i Sverige och vilka metoder som i så fall används. Informationspåverkan i de salafistiska jihadistmiljöerna är ett förhållandevis nytt forskningsområde där det idag saknas studier och forskning i den svenska kontexten.
Av särskilt intresse för båda projekten är de informationsmiljöer som barn och unga i socialt utsatta områden växer upp i, likheter och skillnader i budskap och metoder mellan våldsbejakande respektive icke våldsbejakande aktörer och samhällets sårbarheter inför den sortens påverkan.
Syftet med projekten är att förbättra samhällets förmåga att identifiera och möta islamistiska aktörers informationspåverkan och därigenom stödja både operativa och förebyggande insatser.
Utöver de båda projekten kommer MSB, efter sommaren, att gå ut med en forskningsutlysning om islamistisk informationspåverkan. Forskningen kommer att pågå under tre till fyra år och budget för arbetet beräknas till cirka tio miljoner kronor.
Projektet om Muslimska brödraskapet ska visa om rörelsens budskap aktivt sprids i Sverige och vilka metoder som i så fall används. Muslimska brödraskapet har valts som studieobjekt eftersom europeisk forskning visar att rörelsen är väl etablerad i Europa. Däremot saknas forskning om Muslimska brödraskapet och i vilken mån de bedriver informationspåverkan i Sverige.
Det andra projektet ska visa om salafistiska jihadistmiljöers budskap aktivt sprids i Sverige och vilka metoder som i så fall används. Informationspåverkan i de salafistiska jihadistmiljöerna är ett förhållandevis nytt forskningsområde där det idag saknas studier och forskning i den svenska kontexten.
Av särskilt intresse för båda projekten är de informationsmiljöer som barn och unga i socialt utsatta områden växer upp i, likheter och skillnader i budskap och metoder mellan våldsbejakande respektive icke våldsbejakande aktörer och samhällets sårbarheter inför den sortens påverkan.
Syftet med projekten är att förbättra samhällets förmåga att identifiera och möta islamistiska aktörers informationspåverkan och därigenom stödja både operativa och förebyggande insatser.
Utöver de båda projekten kommer MSB, efter sommaren, att gå ut med en forskningsutlysning om islamistisk informationspåverkan. Forskningen kommer att pågå under tre till fyra år och budget för arbetet beräknas till cirka tio miljoner kronor.
Fakta om de två projekten:
Namn: Beskrivning av Muslimska brödraskapet i västvärldens budskap och metoder mot målgrupper i Sverige.
Utförare: Malmö högskola. Aje Carlbom, docent, leder arbetet.
Budget: 750 000 kronor
Namn: Beskrivning av budskap i salafistiska jihadistmiljöer mot olika målgrupper i Sverige
Utförare: Försvarshögskolan, Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier. Magnus Ranstorp, docent och forskningsledare, leder arbetet.
Budget: 1 000 000 kronor
Båda projekten startar senast 1 september 2017.
Utförare: Malmö högskola. Aje Carlbom, docent, leder arbetet.
Budget: 750 000 kronor
Namn: Beskrivning av budskap i salafistiska jihadistmiljöer mot olika målgrupper i Sverige
Utförare: Försvarshögskolan, Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier. Magnus Ranstorp, docent och forskningsledare, leder arbetet.
Budget: 1 000 000 kronor
Båda projekten startar senast 1 september 2017.
Om MSB:s arbete med informationspåverkan
MSB har i uppdrag från regeringen att identifiera, möta och sprida kunskap om informationspåverkan, i syfte att värna målen för samhällets säkerhet, inte minst avseende demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Myndigheten fokuserar i dagsläget främst på informationspåverkan från främmande makt och från islamistiska extremister. De båda projekten och forskningsutlysningen är en del av detta uppdrag.