Det förändrade Malmö är ett vanligt samtalsämne, d v s bland vanliga
malmöbor, inte hos kultureliten
och proffstyckarna...
När jag några gånger kommenterat
dyker det omedelbart upp
någon förstå-sig-påare
som talar om att vi Malmöbor
har FEL, allt fungerar så
bra i det kulturberikade Malmö.
***
Därför känns Fredrik Ekelunds
berättelse om en kväll med
sina gamla arbetskamrater
välgörande:
Gamla varvsarbetare och
socialister som fått nog av
rasistisk kriminalitet (mot "svennar"),
förslummade skolor och en
havererad integrationspolitik.
Vanlig strävsam arbetarklass
med resterna av den svenska
"skötsamhetskulturen" känner
sig helt desorienterade i
den multikulturella slummen.
För många blir hoppet en
röst på (sd)...
***
Nu tror jag inte det är lösningen,
men å andra sidan lyckas inget
av de sju systempartierna presentera
något förslag till lösning, ja ännu värre,
de flesta vill inte ens erkänna att
problemet finns...
Så lycka till,
puttra sakta i eget spad
fram till nästa val !
