En tid efter den borgerliga valsegernvar jag inbjuden till ett möte där ett antal
borgerliga opinionsbildare spekulerade
kring huruvida Bildt som utrikesminister
kommer att betyda en mera positiv
svensk Israelpolitik. Lite överraskande
var alla överens om att så blir det
tyvärr inte.
På plussidan framhöll de flesta Bildts utrikes-
politiska kunnighet - en välsignelse efter
årtionden av stolpskott. Däremot var alla,
särskilt de som under olika skeden jobbat
ihop med honom, på det klara med att
Israel inte har någon plats i Bildts världs-
bild.
Sveriges utrikesminister svävar över den
simpla dagspolitiken och ser med sin skarpa
blick hur världen borde fungera.....
Samtidigt har han svårt att komma över
att FN förbigick honom i valet till general-
sekreterare.....
En som tyvärr inte var med i diskussionen,
men som skrivit en utmärkt analys i Expressen
är statsvetaren Ann-Sofie Dahl.
"Hur kan folkpartiet, som har haft stödet för
det israeliska folket som sin varmaste
hjärtefråga i alla tider, tolerera att den
svenska utrikespolitiken har fått en öppet
anti-israelisk slagsida under den borgerliga
regeringen?
Vad gör folkpartiets alla Israelsupporters
för att hejda den bildtska framfarten?
Det är bara att hoppas att Jan Björklunds
tillträde som partiledare leder till tuffare
tag runt regeringsbordet.
Och hur kan kristdemokraterna, den varme
Israelvännen Alf Svenssons gamla parti,
stillatigande åse den här utvecklingen?
Eller alla de moderata Israelvännerna?
Eller alla de som gång på gång har
kritiserat den socialdemokratiska bistånds-
politiken för att stödja korrupta regimer i
tredje världen?"
****
En annan bra artikel i Expressen:
