Läsvärt: Black Country

 Efter studenten förälskade jag mig i de brittiska öarna.

Fem somrar på rad tågluffade jag från Cornwall till Shetland.
En kort tid bodde jag på Hebriderna och återvände ständigt
till Wales underbara bokstad Hay-on-Wye
Men med en betydande lucka i resandet. I Birmingham och
Manchester bytte jag tåg några gånger, men kände ingen
lockelse att stanna till längre än absolut nödvändigt.
Midlands likhet med industrikyrkogården kring Newcastle
och den f d industristaden Malmö på väg ned i dyn, avskräckte
från närmare bekantskap.

Nu har Thomas Nydahls nya bok Black country börjat fylla

ut min okunnighets lucka beträffande Birmingham och West
Midlands.
Från den brittiska verkstadsindustrins vagga till helt islamiserade
slumstäder. En djupare studie av utvecklingen i Black Country
borde kunnat lära oss mycket om vart t ex Malmö är på väg.

”Vi är inte helt olika England. Det är bara det att mycket av

samtidens brittiska elände hunnit en bit längre ned i schaktet
än det svenska . Inte minst har den av överheten proklamerade
mångkulturutopin (”monokulturalism i pluralis” som Nobel-
pristagaren Amartya Sen uttrycker saken) raserat mycket av
människors identitet och hemkänsla, men också och inte
minst deras förväntningar på det samhälle de tjänat eller
tjänar. Islamismen är, i kraft av sina anspråk på sanningen,
som den delar med andra totalitära och förtryckande tanke-
system, bara ett, men det allra största hotet mot demokrati,
yttrande- och tryckfrihet och mot de enskilda faktorer som
gör ett samhälle till gemensamt, kollektivt projekt.”
**
Thomas Nydahl bodde några månader i Birminghams slum
1998, där hans ögon öppnades för både multikulturalismens
verkningar och islamiseringen. Hösten 2012 återvände han
för en tid till Black Country och kunde bl a beskåda hur sharia-
zoner är på väg på att införas.
Det är en viktig reserapport han nu lägger fram.
Man skulle önska en hel serie böcker i samma stil från
Molenbeek, Neukölln och Malmö. Ärliga och grundliga
rapporter om verkligheten i dagens Europa.
Utan försök att försköna (eller snarare dölja) verkligheten
med politiskt korrekt täckfärg. Givetvis kommer den inte
att falla det politiska och journalistiska etablissemanget i
smaken. Europeisk verklighet i för stora doser skrämmer
de vanliga medborgarna och är därför bannlyst.

Man får en känsla av att den brittiska utvecklingen mot islamism,
shariagäng och multikulturalism kommer att drabba Sverige med
full kraft inom årtiondet.

**
Nydahls analys av Enoch Powells ”Rivers of Blood”-tal från 1968
är fascinerande. Powells skepsis mot den dåtida multikulturalismen
kostade honom den politiska karriären, men så här med facit i
hand innehöll den mera realism än vad mrs Thatcher & Co presterade.
Först i vår tid har påtagligt yrvakna Cameron och Merkel gett honom
i sak rätt.
Det är lätt att hänga upp sig på Powells ålderdomliga språkbruk ,
men det centrala i hans varning var ändå att multikulturalismen
åt alla olycka bär.

De främsta förlorarna i det brittiska samhället idag är den ”vita
underklassens” barn. Bengaler och pakistanier skapar förvisso
ett parallellsamhälle, men lyckas samtidigt ofta ekonomiskt och
utbildningsmässigt bra i det brittiska samhället.

Ursprungsbefolkningen (och i någon mån västindierna, den första
stora invandrargruppen) framstår som outbildade, arbetslösa och
permanent placerade på samhällets botten. Gängkriminalitet och
droger präglar deras vardag. Kravallerna 2011 förstärkte den bilden.
När de försöker protestera mot sin situation i organiserade former
blir det mest fotbollshuliganism och EDL…
***
Black Country är inte bara en bok för oss Englands-
nostalgiker, som missat Midlands under tågluffandet,
utan en bok som har viktiga lärdomar kring hela Europas
utveckling.
Köp den via Thomas Nydahls hemsida.