fredag, januari 24, 2020

Löfven: Tid att utesluta antisemiterna ?




Under statsministerns resa till Auschwitz och Jerusalem
slinker det av en händelse ur honom att regeringen äntligen
ska acceptera IHRA:s definition av antisemitism.
Det är ett bra och nödvändigt beslut, om än alldeles för sent...
Starka antisemitiska krafter inom (s) har i åratal motarbetat det och kommer säkert inte att ge upp förrän de lyfts ut...

Nu undrar man om han funderat på konsekvenserna inom partiet. Är han verkligen beredd att utesluta den avskedade utrikesministern Wallström och stora delar av f d Broderskapsrörelsen eller blir det bara tomt prat inför höstens konferens i Malmö ?

Ledarsidorna reder ut vad beslutet betyder för socialdemokratin.

***

Statsminister Stefan Löfven har höjt insatserna inför höstens Malmökonferens till minne av Förintelsens offer. Genom att anamma en internationell arbetsdefinition av antisemitist-begreppet förbinder han sig själv och Sverige att ta krafttag mot den växande antisemitismen i främst Malmö. Något som kommer möta hårt motstånd i det socialdemokratiska partiet.

Sveriges statsminister Stefan Löfven är för närvarande på besök i Israel i samband med 75-årsdagen till minne av Förintelsen. Höjdpunkten för veckan är den 27 januari vilket markerar årsdagen för när sovjetiska trupper befriade koncentrationslägre Auschwitz-Birkenau.

Under besökets första dag, den 21 januari lät statsministern förstå i en opinionstext i YNET att Sverige nu ansluter sig till IHRA arbetsdefinition av antisemitism. 

Den internationella alliansen till minne av förintelsen (IHRA) förenar regeringar och experter i syfte att stärka, främja och verka för utbildning, ihågkommande av och forskning om förintelsen överallt i världen och att upprätthålla åtagandena i Stockholmsdeklarationen från 2000.
International Holocaust Remembrance Alliance IHRA 
International Holocaust Remembrance Alliance grundades av den tidigare svenska premiärministern Göran Persson 1998. Mellan den 26–28 januari 2000 hölls Stockholms internationella forum för förintelsen, där man samlade stats- och regeringschefer från mer än 40 olika länder samt andra politiska ledare och tjänstemän för att träffa medborgerliga och religiösa ledare, överlevande från Förintelsen, lärare och historiker.
Nobelpristagaren Elie Wiesel valdes till forumets hedersordförande. Konferensen rönte stor internationell uppmärksamhet och resulterade i Sverige i myndigheten Forum för levande historia.
IHRA har som uppgift att skapa allmänpolitiskt medvetande om frågor relaterade till Förintelsen och utvecklar forskning med fokus på mindre kända aspekter av Förintelsen.

Den 26 maj 2016 antog de 31 medlemsstaterna i IHRA en arbetsdefinition av antisemitism som inte är rättsligt bindande:

”Antisemitism är en viss uppfattning av judar som kan uttryckas som hat mot judar. Retoriska och fysiska yttringar av antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot de judiska samfundens institutioner och utrymmen för religiöst bruk.”
Aktuella exempel på antisemitism i det offentliga livet, medier, skolor, på arbetsplatser och inom det religiösa området kan innehålla, men är med hänsyn till det övergripande sammanhanget inte begränsade till följande exempel:

  • Uppmana till, bistå eller motivera att judar dödas eller skadas i en radikal ideologis eller en extremistisk religions namn.
  • Framföra lögnaktiga, förnedrande, komprometterande eller stereotypa påståenden om judar i sig eller om judarnas kollektiva makt, såsom i synnerhet, men inte uteslutande, myten om en världsomfattande judisk sammansvärjning eller om judar som kontrollerar medierna, ekonomin, offentliga myndigheter eller andra samhällsinstitutioner.
  • Anklaga judarna som folk för att vara ansvariga för verkliga eller förmodade missgärningar som begåtts av en enda judisk person eller grupp, eller till och med för handlingar som begåtts av icke-judiska personer.
  • Jämföra Israels nuvarande politik med nazisternas.
  • Hålla judar kollektivt ansvariga för staten Israels åtgärder.
Den inoficiella ratificeringen, eller anammandet, kommer därmed leda till att Sverige från och nu definierar följande socialdemokratiska företrädare eller opinionsbildare som antisemiter 
  • Margot Wallström, tidigare utrikesminister
  • Illmar Repalu, tidigare kommunalråd i Malmö
  • Lisa Pelling, Dagens Arena
  • Adrian Kaba, förbundsstyrelseledamot Tro och Solidaritet
  • Jamal el Haj,  riksdagsledamot
  • Pavlos Cavelier Bizas, kommunpolitiker i Uppsala
Samt hela SSU Malmö.

El Haj, Kaba, Pelling samt Wallström med flera är samtliga medlemmar i Socialdemokraterna och skulle med stor sannolikhet riskera att ha uteslutningsärenden att vänta om arbetsdefinitionen hade implementerats redan 2016 när den definierades. Den kommer sannolikt inte att tillämpas retroaktivt.

Men att Stefan Löfven skall ha detta i åtanke, att med arbetsdefinitionen som verktyg börja städa upp inom socialdemokraterna är osannolikt. Snarare är det en del av hans ambition att skapa legitimitet till Malmökonferensen mot antisemitism som genomförs i oktober i år.

Stefan Löfven spelar ett högt spel. Att omfamna IHRA:s definiton kommer höja kraven på honom och Sverige att visa nolltolerans mot antisemitiska yttringar oavsett var de förekommer. Och det är ingen hemlighet att stora delar av UD:s stab av aktivistiska tjänstemän samt Sida genomsyras av exakt de typfall av vardagsantisemitism som IHRA exemplifierar. Anammandet av IHRA:s definition kommer behöva följas upp med utbildnings- och utrensningsåtgärder inte bara inom socialdemokraterna utan även på Utrikesdepartementet och biståndsorganet Sida. Framför allt inom sidoorganisationen Tro och Solidaritet sitter dessa djupt rotade.

Broderskaparen, dvs dagens Tro och Solidaritet, professor emeritus i teologi Carl Henrik Grenholm  skrev i en krönika i förbundets tidning Broderskap 1971 att
”Palestinierna önskar utplåna Israel som stat, vill helt krossa Israel. Detta är helt riktigt – och det är en målsättning vi bör stödja.”
Om Stefan Löfvens utspel är allvarligt menat väntar räfst och rättarting för partiet vid hans återkomst till Sverige den 28 januari. Men mer sannolikt är att det är i stunden mer signalpolitik för att tillfredsställa en kritisk värd i form av Israel samt ett försök att skapa legitimitet kring hans eget projekt i Malmö i oktober i år.