Islamistoffensiv i Uppsala

Författaren Eddie Råbock, mera känd som f d islamisten  Mohamed Omar,

skriver idag en krönika i Samnytt om islamiseringen av hemstaden Uppsala

utifrån en ny islamistisk "missionskampanj" som drabbat staden.

Minnesgoda läsare minns kanske några av mina artiklar om dessa s k 

deobandis tidigare aktiviteter. Tablighi Jamaat har idag en dominerande 

roll inom islamismen i Storbritanien. Redan för tio år sedan berättade 

myndigheterna att Deobandis kontrollerade 600 av Storbritanniens 
1.350 moskéer, liksom 17 av 26 islamistiska seminarier och 
hade utbildat 80 % av landets imamer.

Se även här och här.

****

KRÖNIKA Min hemstad Uppsala har förändrats mycket under min livstid. Området Gottsunda är kanske förlorat. Jag har svårt att se hur man ska kunna vända på utvecklingen. Jag bodde där i tretton år och det blev bara sämre, aldrig bättre, trots politikernas vackra ord.
Risken är att området Stenhagen förfaller på samma sätt. Tisdagen den 25 juni i år sköts det mot tre lägenheter i Stenhagen. Fem män har gripits, misstänkta för skjutningen. Alla fem har invandrarbakgrund. Det är så gängkriminaliteten ser ut idag.

Och samtidigt som politikerna pratar om integration, så tänker de tillåta en ny moské i det alltmer mångkulturella Stenhagen. Jag tror inte att moskén kommer att göra området bättre, snarare tvärtom. Även om imamen skulle predika mot knark och gäng, så kommer moskén att bidra till segregationen, utanförskapet och känslan av att inte tillhöra det svenska samhället.
Dessutom underminerar ofta imamerna respekten för svensk lag genom att sitt prat om sharia som den enda lagen som gäller för muslimer. Svensk lag följer man bara för att man måste, men sharia har högre status.

Jag känner till flera av männen som ligger bakom den nya moskén. De är aktiva i en islamisk missionsrörelse som heter Tablighi Jamaat.
Tablighi Jamaat grundades i Indien på 1920-talet för att rena muslimer från påverkan från den indiska, hinduiska kulturen. Den spreds sedan till hela världen och räknar idag cirka femtio miljoner medlemmar. För att få unga muslimer att rensa bort varje spår av icke-islamisk kultur tar man dem med på resor i tre eller 40 dagar. Man sover tillsammans i moskén och följer ett program som innehåller bön, koranläsning, predikan och ”turer”. Turen går ut på att gå runt närområdet, knacka dörr hos muslimer och kalla dem till moskén.

Man menar att de unga männen kommer att färgas av miljön under resan och förvandlas från vanemuslimer eller slarviga muslimer till medvetna och strikta muslimer. Tablighi Jamaat anser att varje medlem någon gång under sitt liv bör företa en resa om tre månader till rörelsens center i Pakistan, Indien och Bangladesh.
En av de ledande företrädarna för Tablighi Jamaat i Uppsala heter Akmal Hyder och kommer ursprungligen från Bangladesh. Han är professor vid Högskolan i Gävle. I juni 2014 var han med och arrangerade en stor missionskonferens i Norrköping. Han blev då intervjuad av en kvinnlig journalist för Arbetarbladet. Hyder vägrade att ta hennes utsträckta hand. Kvinnor var förbjudna att delta på konferensen. ”Islam skiljer mellan kvinnor och män. Vi blandar inte”, sade Hyder till Arbetarbladet.
Rörelsen uppmanar alltså inte som talibanerna direkt till väpnad jihad, men förhärligar i sina predikningar och i sina studiecirklar profeten Muhammeds krig och erövringar. Dessa härtåg ses som förebildliga för rörelsens missionsresor.

Tablighi-rörelsen har växt fram ur den så kallade Deobandi-skolan i Indien. Det finns en annan mera känd rörelse som också växt fram ur denna skola: talibanerna. Tablighi och talibanerna delar ett gemensamt ursprung och en gemensam lära, men de skiljer sig åt i metod. Tablighierna vill bygga den ideala, islamiska staten genom mission, talibanerna genom jihad. Steget kan vara kort mellan de två rörelserna: John Walker Lindh, en amerikansk konvertit till islam, reste med Tablighi Jamaat till Pakistan 1998. Han anslöt sig senare till talibanerna.

En av de tre jihadisterna som attackerade London den 3 juni 2017, Youssef Zaghba, hade varit engagerad i Tablighi Jamaat. Även jihadisterna som genomförde attacken den 7 juli 2005 i Londons tunnelbana var engagerade som missionärer i rörelsen. Vi vet också att jihadisten som mejade ner folk på en julfest i San Bernardino i USA den 2 december 2015 brukade gå till en Tablighi-moské.
Redan 2005 konstaterade den konservativa, amerikanska tankesmedjan Middle East Forum att:
“For a majority of young Muslim extremists, joining Tablighi Jamaat is the first step on the road to extremism.”

I Frankrike fungerar organisationen som en inkörsport för islamiska extremister, noterade man på tankesmedjan:
“Perhaps 80 per cent of the Islamist extremists in France come from Tablighi ranks, prompting French intelligence officers to call Tablighi Jamaat the ‘antechamber of fundamentalism’.”

En skillnad mellan Tablighi Jamaat och jihadistgrupperna är alltså att tablighierna vill bygga den islamiska staten nerifrån och upp genom att islamisera individerna medan jihadistgrupperna vill bygga den islamiska staten uppifrån och ner genom väpnad revolution. Tablighi Jamaat menar att när muslimerna har blivit riktiga muslimer kommer Gud att ge dem seger och styret över världen.
Under min tid som muslim har jag haft mycket kontakt med folk som är engagerade i rörelsen. Den absoluta majoriteten är fredliga människor. Men dessa fredliga människor kan, vare sig de är medvetna om det eller inte, fungera som inkörsport till våldsamma grupper och rörelser.

Det finns tyvärr en tolerans mot salafistisk extremism inom Tablighi Jamaat. 
Det såg vi i fallet med Gävleimamen Abo Raad. På Facebook hyllade han terrorgruppen Islamiska Statens offensiv sommaren 2014. Abo Raad har predikat i Uppsalamoskén vid ett flertal tillfällen. Han har också hållit i studiecirklar för ungdomar.

Tablighi-folket har inte reagerat mot detta. De har, och det har jag själv sett, suttit med och lyssnat på Abo Raads predikningar. När Upsala Nya Tidning kontaktade Uppsalamoskén för att höra hur de tänkte kring att Abo Raad predikade i deras moské så blev svaret att de inte såg några problem med det. Abo Raad är har nu satts i förvar av säkerhetspolisen eftersom man bedömer att han är ett hot mot rikets säkerhet.

Den 19 september i år kommer plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun att ta beslut om bygglov för den nya Stenhagenmoskén. Om moskén blir verklighet kommer den att bidra till segregeringen och utanförskapet i Uppsala, underminera respekten för svensk lag och svensk kultur och sannolikt även göra unga män mottagliga för ännu mer extrema grupper och rörelser.

Hur Obama stoppar kritisk granskning av Muslimska Brödraskapet

 

 

 

Det amerikanska säkerhetsministeriet DHS har nu

fått en egen "whistleblower". Den kunnige och

rutinerade säkerhetsmannen Philip Haney, sedan

länge specialiserad på islamistiska terrorgrupper,

talar i en nyutkommen bok ut om hur Obama-

regimen försöker stoppa all kritisk granskning av

Obamas allierade i Muslimska Brödraskapet och

Tablighi Jamaat.

 

Läs Clarion Projects korta sammanfattning:

 

 

A new book by Department of Homeland Security whistleblower Philip Haney, titled See Something Say Nothing, is filled with first-hand testimony that will make your mouth drop.
If you read the Clarion Project, then you’re aware of how U.S. governments, Democrats and Republicans, have tried to accommodate Islamism and political correctness. This book shows that it’s even worse than we thought.

A little background: Haney’s research on Islamist movements—rather than a narrow focus on membership in proscribed terrorist organizations derived from such movements-- won the respect of his peers, many of whom are quoted in the book.
Haney was commended for identifying over 300 possible terrorist suspects and working on important and complex counter-terrorism cases. He and 10 colleagues were honored by a FBI Special Agent-in-Charge for proactively contributing to 98 FBI investigations, identifying 67 individuals engaged in suspicion activity who were previously known to the Joint Terrorism Task Force and identifying 24 persons of interest.
He developed a database of 185 Islamist terrorist groups in 81 countries and associated Islamist movements, believing that we need to “connect the dots” between the movements and radicalization, instead of only “connecting the dots” between individual jihadist operatives.

Here are 10 jarring revelations from DHS whistleblower Philip Haney’s new book:

Investigations into Islamist movements like the Tablighi Jamaat and Muslim Brotherhood were stopped by the federal government in the name of religious liberties.

The National Targeting Center investigation into the networks resulted in over 1,200 law enforcement actions, such as denial of visas to Jamaat members who wanted to enter the country. Then the State Department Civil Rights Division intervened.
“We know that members of the Tablighi Jamaat are fundamentalists, but they’re not terrorists,” Haney recalls a State Department representative informing him and his colleagues.
They informed the State Department official that its own consular officers were rejected three out of four Tablighi Jamaat-affiliated visa applications because of security concerns. That soon came to an end.
The same story happened with the Muslim Brotherhood, despite the fact that the U.S. Muslim Brotherhood and Hamas are an intertwined network, as shown by the Justice Department in the trial of a Brotherhood front (Holy Land Foundation) for financing Hamas.

 

The hard work of the investigations was not only stopped; it was thrown out. Haney was ordered to delete over 800 records related to Islamist extremists.
Haney calls it the “great purge” and counter-terrorism personnel unconnected to him have also talked about databases related to Islamist extremist movements being cleansed.
Thanks to the DHS Office of Civil Rights and Civil Liberties, a narrow focus on illegal activity in support of banned terrorist organizations took hold. The DHS deemed that data collection related to permitted Islamist movements like Tablighi Jamaat and Muslim Brotherhood is a threat to religious freedom and must be deleted in order to prevent profiling.

 

The deleted files may have prevented the “underwear” bomb plot, the Boston bombings and the San Bernardino attacks.
Haney’s story, along with copious amounts of other evidence, proves the worthiness of targeting the “radicalizer” (Islamist movements) and not just the radicalized (the jihadist terrorist). Underwear bomber Umar Farouk Abdulmutallab, the Tsarnaev brothers, and San Bernardino shooters Syed Rizwan Farook and Tashfeen Malik all associated with Islamist movements and institutions that were investigated by Haney and his colleagues. Had they continued, it is likely that they would have been denied visas into the U.S. and/or been put under surveillance.. He was exonerated each time.
 
When one of their own acclaimed experts offered to explain Islamism and its networks, the higher-ups didn’t even reply.
This is a bipartisan problem, as Haney can attest to. He saw the problems develop starting in 2006 under the Bush Administration with each year getting progressively worse. When the Department of Homeland Security began adopting politically-correct language that avoided the ideology, setting a precedent that the Obama Administration would later intensify, Haney offered to explain the ideology and his concerns to his supervisors and anyone who would listen. No one replied.
 
DHS even rejected the FBI’s request to use him for investigating a Muslim Brotherhood front.
Haney wasn’t just stopped from pursuing his investigations within Customs and Border Protection (which is part of DHS), his supervisors even stopped him from helping the FBI in regards to a Brotherhood front. He was not even told whether they replied to the FBI agent’s request for his help.

 

Senior officials intervened to let Islamists fly into the U.S. against the advice of their own personnel.
In addition to the changed attitude towards letting Tablighi Jamaat members into the U.S., the federal government also granted entry to terror-linked Muslim Brotherhood activist Jamal Badawi. Customs and Border Patrol had even prepared a dossier making the case against letting him.
Badawi’s complaints about receiving secondary inspections when traveling to the U.S. and lawsuit worked. The Brotherhood/Hamas-linked activist was allowed to enter the U.S. to speak at a Brotherhood/Hamas-linked organization’s conference.
 
Six individuals affiliated with Muslim Brotherhood fronts helped craft the Obama Administration’s Countering Violent Extremism approach to counter-terrorism.
The result, as you might have expected, was Islamist-friendly training guidelines; ones that even excluded “Muslim reformers” as trainers. You can read more the Clarion Project’s review of these guidelines and the personnel responsible here. Most recently, the Obama Administration picked an activist linked to a Brotherhood front as its liaison to the Muslim-American community.   
 
Haney documented over 50 meetings between members of the executive and legislative branches and members of organizations identified by the U.S. government as Muslim Brotherhood fronts between 1998 and 2009.
There has been little, or no, controversy when members of the federal government, including members of Congress and the White House, meet and consult with Islamist groups that the Justice Department has labeled as Brotherhood entities and unindicted co-conspirators in terrorism financing. But when an opponent of the U.S. Muslim Brotherhood teaches law enforcement, that's a different story.

 

Islamist political pressure and lawfare works.
You can read Haney’s book for story after story of Islamists using political pressure, provocation and lawsuits to bend U.S. government agencies to their demands, with the above example involving Jamal Badawi being only one. If the U.S. government caves from lawsuits and complaining, then what will happen in the future if these groups continue to become more powerful?

 

Haney was repeatedly disciplined and investigated for his approach in tackling Islamic extremism, which took on the Islamist ideology as well as the results of that ideology. He was exonerated each time.
If only the government were that hostile to Islamists and their apologists.