Helena Edlund, som varit fältpräst i
Afghanistan, skriver apropå den svenska
regeringens ovilja att bevilja f d militär-
tolkar asyl i Sverige:
"Men det vill vi ju inte höra
talas om. Sverige
är den bästa av världar och svenskarna är de
snällaste av de
snälla och ingen i hela världen
vill oss därför något ont. Eftersom tolkarna
arbetat för snälla Sverige som vill alla väl,
kommer ingen att skada just våra
tolkar. Eller?
**
För ett antal år sedan kom
någon i den svenska
försvarsmakten på en lika genial idé som att
befästa Kullen
i Ali-Zayi. Sverige skulle skicka
iväg ett så kallat MOT-team (Military
Observation
Team) som bara skulle bestå av kvinnor.
Hur politiskt korrekt som
helst och en fullpoängare
i gender-frågan. Någon gjorde säkert karriär på
detta
och teamet, som kallades MOT Juliet,
ärades till och med med en egen
tv-dokumentär.
Men vilket blev resultatet i området?
**
Ett mätbart och högst märkbart resultat av
Ett mätbart och högst märkbart resultat av
MOT Juliets verksamhet var att deras kvinnliga
tolk
hittades död kort efter det att tjejerna i
MOT Juliet lämnat spänningen och
äventyret
i Afghanistan och rest hem till tryggheten och
kändisstatusen i
Sverige.
Versionen som återgetts bland soldaterna är
att tolkens huvud hittades
på infarten till den
svenska campen. Enligt andra hittades hon hängd.
Död är hon
hur som haver, och denna bekymmer-
samma incident har det dock varit märkligt tyst
om.
**
Är det på allvar någon som
förväntar sig
att ödet som väntar våra andra tolkar är
märkbart annorlunda?
Tro
mig – är det något vi inte behöver,
så är det fler lemlästade kroppar."
***
