SVERIGE Islamism hör inte hemma i Europa. Det är dags att Europas – och Sveriges – politiker drar slutsatser av halshuggningen av läraren som visade Muhammedkarikatyrer, menar Charlie Weimers, EU-parlamentsledamot för Sverigedemokraterna. – Den här typen av terrorhandlingar leder till självcensur och rädsla. Tyvärr är det bara idag konservativa partier som har förstått problemet och står emot islamismen, säger Weimers.
Nyheten om att franske läraren Samuel Paty bestialiskt halshuggits efter att ha visat karikatyrer på Muhammed har väckt avsky.
Sverigedemokratiske EU-parlamentsledamoten Charlie Weimers kommenterade på fredagskvällen.
”Islamismen hör inte hemma i Europa”, skriver han bland annat och menar att halshuggningen är ett exempel på något vi ”aldrig får acceptera” i Europa.
Nyheter Idag ringde upp Weimers.
Vad är problemet med islamismen?
– Problemet med islamismen är att den vill ersätta våra samhällssystem med koranen och sharia. Den utmanar vårt sätt att leva i Sverige och Europa och den leder till våld och förtryck, säger Weimers.
Symbolvärdet i att en lärare som undervisar om yttrandefrihet och visar upp en karikatyr mördas får inte ignoreras menar han.
– Yttersta konsekvensen av det är att vi får ett samhälle med mindre frihet. Det här leder till rädsla och självcensur. Att en attack sker mot en av Frankrikes viktigaste institutioner är i sig en väldigt viktig händelse. Det sker heller inte långt efter att Macron i ett tal gick i clinch med det han kallade islamistisk separatism. Ett tal som tyvärr inte fått särskilt stor uppmärksamhet i Sverige. Men det var en liberal ledare som öppet tog konflikten.
– Varje europeisk stat borde dra slutsatser av detta dåd.
Femton muslimska församlingar i Stockholm har nyligen (i mitten av september) gått ut och krävt ändring i grundlagen så att man inte ska få bränna bland annat Koranen. Det ledde inte till någon större debatt, ett par debattörer som Rebecca Weidmo Uvell tog upp det, men i övrigt var det rätt tyst. Varför väcker inte såna krav en större debatt och motstånd?
– Det är många som är rädda att ta den debatten. För det tvingar en att ställa många allvarliga frågor. Exempelvis hur stor invandring kan vi ha. Vilka krav kan vi ställa på människor som får förmånen att bli svenska medborgare. Det här är frågor som inte socialdemokrater och vänsterliberaler inte vågar ställa. Därför är man istället tyst, säger Weimers.
– Vill vi ha mer av det här då är Socialdemokraternas och Miljöpartiets migrationspolitik den väg vi ska välja.
Weimers vänder sig mot bilden av att det är Miljöpartiet som ensamt styr regeringens migrationspolitik. Han menar att en stor asylinvandring har stöd även inom stora delar av socialdemokratin.
– Man ska komma ihåg att det var Socialdemokraterna som inrättade mångkultur som officiell strategi för Sverige för över 40 år sedan. Det är inte alls så att Socialdemokraterna består av en massa gråssossar som vill närma sig SD i migrationspolitiken. I hjärtat är S nära MP i migrationspolitiken, säger Weimers.
Vad behöver göras för att på demokratisk väg stoppa och få bort islamismen från Sverige och Europa?
– Det första viktiga steget är att man erkänner problemet. Tyvärr är det idag bara konservativa partier som gör det. Samt Macron i Frankrike av de liberala ledarna. Man måste erkänna problemet.
– Sedan behöver Europas länder inleda ett omfattande arbete mot islamisering. I fallet med yttrandefrihet behöver man se över vilket skydd personer som förmedlar yttrandefrihet – som exempelvis lärare – kan få, säger Charlie Weimers.
Framförallt handlar det om en attitydförändring, hos folkvalda men också hos opinionsbildare och allmänhet, som Charlie Weimers vill uppmana till.
– Det är dags att dra en linje i sanden både moraliskt och politiskt. Vi backar inte från gemensamma simtider. Vi backar inte från att män och kvinnor sitter tillsammans under SFI-undervisning. Vi backar inte från publiceringar i våra tidningar, säger han och fortsätter:
– Våra barnbarn kommer aldrig att förlåta oss om vi inte tar den här striden. Sådana här saker, den här typer av attacker, hände inte på 1950-talet. Folk måste komma ihåg det.
– Vi får inte glömma bort det vi hade och det som var, det vi hade uppnått. Det är värt att kämpa för.
Läs mer om halshuggningen: Nio gripna efter att lärare halshöggs
