måndag, februari 14, 2022

KD: Sverige måste stå emot islamismen

 

 


 

 KD: Desinformationskampanjen senaste exemplet på att vi behöver agera

DEBATT. Det pågår en desinformationskampanj mot Sverige och svensk socialtjänst, koordinerad internationellt av islamister.

Den slutsatsen går att dra av stiftelsen Dokus granskning som publicerades i förra veckan.

Där avslöjas hur det i arabisktalande grupper på Facebook sprids felaktiga och farliga rykten om Lagen om vård av unga (LVU) fungerar och om hur svensk socialtjänst arbetar.

Kontentan i propagandan är att socialtjänsten kidnappar muslimska barn för att sekularisera dem, genom att ta av dem slöjan, tvinga dem att äta fläskkött, dricka alkohol och bära kors.

Detta borde tyvärr inte förvåna. Svensk socialtjänst har länge varit utsatt för desinformationskampanjer från islamistiska grupper och andra som vill söndra det svenska samhället.

Konsekvenserna har i vissa fall varit våldsamma, som 2015 när ett flertal brandattacker skedde mot socialkontoret i Botkyrka och socialsekreterare attackerades i hemmet. Det är inte en isolerad händelse.

Ilskan som sprids när påhittade historier får fäste måste tas på allvar. Den sprids vidare av personer med ett stort och radikalt följe i Sverige, som de utvisningsdömda imamerna från Gävle. Men den sprider sig djupare än så.

Det islamistiska inflytandet har sedan flera år börjat sprida sig till stora delar av samhällslivet. Det allvarligaste hittills är de många mycket högt uppsatta politiker som tvingats avgå efter tveksamma kopplingar.

Detta går som bekant hela vägen till regeringen, där Mehmet Kaplan tvingades avgå för sina islamistkopplingar, men de finns i fler partier än Miljöpartiet även om det kanske varit värst där.

Det har nått Socialdemokraternas partistyrelse och nu har dessutom ett nytt parti, Nyans, bildats av en före detta centerpartistisk toppkandidat till riksdagen.

De ska verka som ett slags intresseparti för muslimer och deltar i hetsen mot svensk socialtjänst och LVU-lagen tillsammans med andra extremister som den utvisningsdömde imamen Abo Raad.

Det kan aldrig accepteras att svenska myndigheter attackeras med desinformation.

Det finns ett par saker som behöver göras för att Sverige ska stå bättre rustade mot islamistiska kampanjer.

  1. Förbjud finansiering av moskéer, stiftelser och föreningar från utländska extremister. I dag direktsponsrar ett flertal stater som Saudiarabien, Turkiet och Qatar bland annat moskéer i Sverige. De gör det med en extremistisk och antidemokratisk agenda. Detta måste stoppas.
  2. Inför ett demokratikrav för bidrag till civilsamhället. I terroröverenskommelsen 2015 krävde Kristdemokraterna att det skulle införas ett ordentligt demokratikrav för bidrag till civilsamhällesorganisationers bidrag. Samma krav hade vi i överenskommelsen 2017. Regeringen lovade att införa ett sådant, men det är fortfarande inte genomfört. Saken har utretts flera gånger, men den senaste utredningen är inte ens remitterad. Vill regeringen ens göra något åt saken?
  3. Skydda utsatt personal. Fler myndighetsbeslut behöver kunna anonymiseras och fler tjänstemän behöver få sina personuppgifter skyddade. Personalen måste skyddas från påverkan och angrepp. Då behöver de kunna anonymiseras. Öppenhet och insyn är viktiga i alla förvaltningsbeslut, men personalens säkerhet är av lika stor vikt. Ett system för att bevara öppenheten och skydda personalen behöver komma på plats.
  4. Skärp straffen för den som angriper viktiga samhällsfunktioner. Islamister och kriminella ger sig inte bara på personalen i samhällsviktig verksamhet utan även själva byggnaderna. Det kan ske med bränder, bomber eller skottlossningar. Det försvårar eller omöjliggör ett effektivt arbete. Den här typen av attacker måste straffas hårdare än andra.

Desinformatörerna är ute efter att förstöra, för att deras snedvridna världsbild ska få fäste och deras stöd öka.

Vi vet sedan tidigare att islamistiska grupper krävt speciallagar för muslimer – i Sverige. Det är en fullkomligt galen tanke. Vår demokrati är utsatt för ett allvarligt hot. Det måste motas.


Andreas Carlson, rättspolitisk talesperson (KD)