Malmö imorgon ?
Nima Gholam Ali Pour är kommunpolitiker i Malmö och har
blivit känd för sina kunniga analyser av stadens stora problem:
islamisering, nedbusning och antisemitism.
Han skriver i webbtidningen Situation Malmö.
Jag har tagit mig friheten att klippa hans senaste artikel.
Där sätter han strålkastaren på en del suspekta antisemiter,
som hamnar högt på regeringspartiernas listor.
Varken islamism eller antisemitism är tydligen ett
karriärhinder i Löfvens regering...
**
De senaste veckornas händelser med antisemitiska demonstrationer i Stockholm och Malmö samt attentat mot judiska institutioner i Malmö och Göteborg kommer inte som någon överraskning. Det är en konsekvens av en lång process som vissa politiker är ansvariga för och som medierna vägrat rapportera om.
Det handlar om en process som går ut på att legitimera hat mot judar. Den 9 december hölls en demonstration vid Humlegården i Stockholm. Demonstrationen gick under namnet ”Hands of Jerusalem” och arrangerades av Jerusalemkommittén.
I ett filmklipp som visar demonstrationen så kan man se hur demonstranterna passerar Israels ambassad och pekar ut den som ”mördarnas ambassad”. Därefter börjar demonstranterna skrika på arabiska ”Khaybar Khaybar åh judar Muhammeds armé ska återvända”, vilket är en antisemitisk sång som refererar till slaget vid Khaybar då profeten Muhammed mördade många judar i oasstaden Khaybar.
Därefter skriker demonstrationsledaren att ”sionisterna” har hängt ut Margot Wallström i ”varenda tidning”. Det framgår inte vilka ”sionisterna” är och hur de kan bestämma över ”varenda tidning”. Men de flesta känner nog till de antisemitiska konspirationsteorierna om att judarna styr medierna. Efter att demonstrationsledaren spridit dessa antisemitiska konspirationsteorier så börjar demonstranterna skrika ”Länge leve Margot Wallström”.
Andra slagord som skriks ut under demonstrationen är ”Beväpna mig, gör mig tjänsten” och ”Till Jerusalem martyrer i miljontal”. Dessutom så bränner demonstranterna den israeliska flaggan. Demonstrationsledaren meddelar också demonstranterna att:
”Vi ber allsmäktige Allah om seger över kornas avkomma, över apors och grisars avkomma, över Sions söner.”På demonstrationen så talade Dror Feiler, vänsteraktivist och en av Vänsterpartiets kandidater till valet till Europaparlamentet 2014. Denna demonstration är så våldsam och fylld av hat att man i filmen kan se att demonstranterna börjar slå varandra.
Nu skulle vissa säga att det finns extrema pro-palestinska grupper och denna demonstration arrangerades av en sådan extrem grupp. Men Jerusalemkommittén som arrangerade demonstrationen har flera etablerade politiker i sin styrelse. Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Marie Granlund sitter i Jerusalemkommitténs styrelse. Högt uppsatta politiker från Vänsterpartiet som Torbjörn Björlund och Jeanette Escanilla sitter i Jerusalemkommitténs styrelse. Varken Jerusalemkommittén eller dessa etablerade politiker har tagit avstånd från demonstrationen sedan filmklippet som visar demonstrationen blev tillgänglig.
Detta är inte det enda tillfället där rödgröna partier legitimerar antisemitism i Sverige. I Malmös kommunfullmäktige så sitter Adrian Kaba som ordinarie ledamot. Under förra mandatperioden så skrev Kaba en ledare i den socialdemokratiska tidningen Tro och Politik där han kopplade samman Anders Behring Breivik och Counter-jihadrörelsen med ”den sionistiska rörelsen” och ”en judisk-europeisk högerextremistisk sammansvärjning”. Kaba tog avstånd från delar av sina formuleringar men menade fortfarande att Counter-jihadrörelsen var en del av en ”sionistisk rörelse”.
Trots dessa uttalanden så hamnade Adrian Kaba på valbar plats inför kommunfullmäktigevalet 2014. Att någon uttalar sig antisemitiskt och ändå hamnar på valbar plats är en tydlig legitimering av antisemitism. Socialdemokraterna i Malmö accepterar att vissa politiker får ha antisemitiska åsikter.
En månad efter kommunfullmäktigevalet 2014 så skrev Kaba på sociala medier att terroristorganisationen IS hade tränats av den israeliska underrättelsetjänsten Mossad. Åter igen fick Adrian Kaba behålla sina uppdrag.
Adrian Kaba sitter fortfarande i Malmö stads kommunfullmäktige och är en symbol för att man faktiskt kan klara sig undan även om man sprider antisemitiska konspirationsteorier i sin roll som politiker.
Ännu en person som sitter i Malmös kommunfullmäktige är miljöpartisten Bassem Nasr som nu lanserats som mediernas förkämpe mot antisemitismen i Malmö. 2006 så försökte Bassem Nasr bjuda en representant från Hamas till Malmö. Bassem Nasr bjöd Hamas till Malmö i sin roll som talesperson för Palestinska föreningen, en förening som då fick nästan en halv miljon kr från Malmö stad.
Bassem Nasr är förmodligen en mycket trevlig människa och det är positivt att han till synes bytt åsikt och nu aktivt motarbetar antisemitism. Fast det är uppenbart att hans bakgrund som en person som ville ge plattform åt den antisemitiska organisationen Hamas, inte har skadat hans politiska karriär. Han har inte behövt be om ursäkt för detta eller ens uttrycka ånger. Det visar att ens karriär inte skadas om man försöker bjuda in en antisemitisk organisation som Hamas till Malmö. Bassem Nasr står på andra plats på Miljöpartiets kommunfullmäktigelista inför valet 2018.
Om man tittar på Socialdemokraternas riksdagslista i Malmö så är riksdagsledamoten Hillevi Larsson på plats fyra. I oktober 2015 så talade Hillevi Larsson vid en palestinsk demonstration i Malmö där demonstranterna hyllade knivattacker mot judar.
I maj 2016 så skulle Hillevi Larsson delta i en konferens med andra talare som uttryckt sig antisemitiskt, och där huvudarrangörerna hade nära band till Hamas. När medierna uppmärksammade händelsen så valde Larsson att lämna återbud. Hillevi Larssons bild där hon håller en karta där Israel är utraderad har blivit en symbol för den extremism som många svenska socialdemokrater legitimerar.
Den 27 oktober så beviljades bland annat Grupp 194 Malmö ekonomiskt stöd av Arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö, för nattvandrarverksamhet. Problemet är att Grupp 194 Malmö är en del av organisationen Grupp 194, som sprider antisemitism och ett våldsbejakande budskap.
Det finns självklart många fler exempel att nämna på hur antisemitismen legitimeras av rödgröna politiker och hur antisemiterna kommer undan utan att be om ursäkt för sina uttalanden. Medierna är delaktiga i denna process då de inte rapporterar när organisationer som Grupp 194 Malmö får ekonomiskt stöd från kommunen. Magnus Ranstorp, som är en av Sveriges främsta terroristexperter, var chockad över att en sådan organisation får skattemedel. Men medierna i Skåne var tysta. För medierna i Skåne var detta en del av vardagen, vilket det faktiskt är. Det finns alltför många exempel på hur skattemedel har möjliggjort extremism i Malmö stad.
Man kan självklart tro att allt detta är en serie sammanträffanden och det finns vissa som tror att det är så. Andreas Schönström som är socialdemokratiskt kommunalråd i Malmö tyckte att de som höll den antisemitiska demonstrationen förra veckan hade inget i Malmö att göra. Detta är ett mycket positivt uttalande men Andreas Schönström var inte lika frispråkig när hans partikamrater från Malmö, Adrian Kaba, Hillevi Larsson och Marie Granlund, legitimerade antisemitismen. Andreas Schönström har tre högt uppsatta partikamrater i Malmö som under en längre tid har legitimerat antisemitismen och Schönström har varit tyst. Är han trovärdig överhuvudtaget när det gäller kampen mot antisemitismen?
Det är ju uppenbart att en del av kampen mot rasism är att skapa sammanhållning i samhället. Vi ska ha dialog mellan olika grupper i samhället så den ena gruppen inte kan producera fördomar om den andra gruppen. Det här är en självklarhet. Men det räcker inte. De rödgröna partiernas legitimering av antisemitiska konspirationsteorier och antisemitism måste upphöra.
Det innebär rent konkret att när Jerusalemkommittén håller en demonstration med antisemitiska inslag så ska den socialdemokratiska riksdagsledamoten Marie Granlund lämna Jerusalemkommitténs styrelse och fördöma den demonstrationen. Det innebär att Socialdemokraterna i Malmö inte ska sätta personer som uttalat sig antisemitiskt på sina vallistor. Det innebär att Miljöpartiet ska kräva att deras politiker ska visa någon form av ånger om deras politiker en gång i tiden har bjudit in antisemitiska organisationer till Malmö. Det innebär även att skattemedel inte ska gå till organisationer som inte tydligt kan ta avstånd från antisemitism och våldsbejakande budskap, som Grupp 194 Malmö.
Problemet just nu är att det finns ingen nolltolerans mot antisemitism i Sverige. Det går att se mellan fingrarna när någon uttrycker sig antisemitiskt. En person som legitimerar antisemitism kan göra en politisk karriär. Det finns gott om exempel att det händer hela tiden. Och det finns en publik som ser detta och uppfattar att antisemitism är acceptabelt i Sverige. Det är denna publik som så småningom kastar brandbomberna mot synagogor eller skriker antisemitiska slagord på någon demonstration.
Om vi har rödgröna makthavare som finns i antisemitiska sammanhang och legitimerar antisemitiska budskap, då är det en tydlig signal till resten av befolkningen om vad som är acceptabelt i Sverige. Förutsättningar för motverkandet av antisemitism kan endast skapas när vi börjar införa olika former av sanktioner mot de makthavare som legitimerar antisemitism.