tisdag, januari 27, 2015

måndag, januari 26, 2015

"(s) har gjort antisemitismen till norm i Malmö"

 
 
Så har upprördheten över den islamistiska antisemitismen,
som Uppdrag Granskning åter avslöjade i förra veckan lagt sig.
Liksom så många gånger tidigare...
 
Sydsvenskan tiger, den röd-bruna kommunledningen tiger,
"oppositionen" tiger, judiska församlingen tiger, ja allt har återgått
till det "normala" i Malmö...
Sanningen begravs i berg av kommunala policydokument och
meningslösa snackeforum. Och snart har medierna
glömt det hela.
 
Nej, förresten, en ljusglimt, Nima Gholan Ali Pour analyserar
 på sin blogg alliansen mellan de styrande partierna i Malmö
och de antisemitiska islamisterna.
 
"Det som inte togs upp i Uppdrag Gransknings dokumentär var legitimeringen av antisemitism från politiskt håll som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Malmö ligger bakom. De rödgröna politikerna i Malmö har inte tagit avstånd från antisemitism utan man har på alla sätt signalerat att antisemitism är normen.

Adrian Kaba
skrev 2012 i den socialdemokratiska tidningen Tro och Politik att counterjihad-rörelsen var ”en judisk-europeisk högerextremistisk sammansvärjning”. Samma år uttalade han sitt stöd för Hamas. Strax efter valet 2014 uppmärksammades att Kaba sprider antisemitiska konspirationsteorier på sociala medier. Idag sitter Adrian Kaba i Malmös kommunfullmäktige som representant för Socialdemokraterna samtidigt som han sitter i styrelsen för Socialdemokraterna i Malmö och är studieorganisatör för Socialdemokraterna i Malmö. Ända fram till oktober 2014 var Kaba ledare för en socialdemokratisk dialoggrupp mot antisemitism och fortsätter idag delta i gruppens arbete.

Adrian Kaba är inte den enda personen i Malmö som sprider antisemitiska konspirationsteorier. Mohannad Yousif, vars palestinademonstrationer brukar gästas av rödgröna politiker,
spred antisemitiska konspirationsteorier på sin Facebook-sida den 12 oktober 2014 där han menar att den israeliska underrättelsetjänsten Mossad står bakom terroristgruppen ISIS. Den som tar en titt på vad Yousif skriver i sociala medier ser att han demoniserar mer än vad han kritiserar Israel. Yousif kallar staten Israel ”en cancerböld i kroppen på civilisationens vagga”.
(....)
 När polisen och skolan ser att det finns antisemiter med inflytande i Malmö som får politiskt stöd från den styrande majoriteten så får man signalen att antisemitism är ingenting som man borde bry sig om. Antisemitismen är ett problem i Malmö men det är den rödgröna majoriteten som legitimerar hatet mot judar genom att i handling visa att man kan uttala sig antisemitiskt och komma undan.

När det gäller ungdomar från Mellanöstern som har antisemitiska åsikter och bor i Malmö så spelar det ingen roll hur många dialoggrupper eller antirasistiska strategier kommunen har. När dessa ungdomar ser socialdemokratiska riksdagsledamöter gästa och hylla Mohannad Yousif, trots att Yousif har spridit antisemitiska konspirationsteorier, och när de ser Adrian Kaba sitta i kommunfullmäktige som representant för Socialdemokraterna, trots att Kaba uttalat sig antisemitiskt, så förstår de att de kan fortsätta trakassera judar.

Den rödgröna majoriteten i Malmö har gjort antisemitismen till norm i Malmö. De har haft möjligheter att distansera sig från antisemitism genom att ta avstånd från personer som Adrian Kaba och Mohannad Yousif. De har valt att inte göra det.

Antisemitismen kunde ha varit ett marginellt problem i Malmö och de som uttalat sig antisemitiskt kunde blivit stigmatiserade och fördömda. Men anledningen till att antisemitismen blivit normaliserad i Malmö är för att den rödgröna majoriteten släppt in antisemiterna i maktens salonger och gett Malmös antisemiter en politisk och symbolisk röst. När det inte finns en nolltolerans mot antisemitism så brukar antisemitismen sprida sig och normaliseras. Malmö är en stad där den rödgröna majoriteten fortsätter ha förtroende för politiker och aktivister som uttalat sig antisemitiskt. En sådan stad kan inte bekämpa antisemitismen. I en sådan stad fortsätter antisemitismen växa."
***

 
För glöm inte:
Tillståndet i Malmö är inte "normalt" och får aldrig framstå
som något "normalt".
Den blomstrande islamistiska antisemitismen är ett bevis
på ett svårt sjukt samhälle...

Pipes: Bilder, inte ord stör islamisterna mest

Den utomordentlige Daniel Pipes kommenterar:

Bilder, inte ord stör islamisterna mest

av Daniel Pipes
15 januari, 2015
Översättning av originaltexten: Images, not Words, Most Disturb Islamists
Översättning till svenska: Ilya Meyer
Inspire, den glansiga, engelskspråkiga internettidningen som ges ut av Al-Qaeda på den Arabiska halvön (AQAP) publicerade en "Eftersökt, död eller levande för brott mot Islam"- affisch i sitt marsnummer 2013. Ingen lade speciellt märke till den, inte förrän attentatet och mordet på Stéphane Charbonnier, en av de elva på listan från den 7 januari. De övriga tio är Ayaan Hirsi Ali, Terry Jones, Carsten Luste, Molly Norris, Flemming Rose, Salman Rushdie, Morris Sadek (felstavat på affischen som "Swadiq"), Lars Vilks, Kurt Westergaard och Geert Wilders.

"Inspire"-affisch uppmanar till mord på elva västerlänningar.

Denna lista ger inblickar i AQAPs mentalitet och i förlängningen i islamisters mentalitet i allmänhet:
  • Ingen utanför de centrala delarna av den västerländska civilisationen verkar vara värd AQAPs tid: alla elva lever antingen i USA eller i Västeuropa.
  • Endast de som är födda kristna eller muslimer (Ali, Rushdie) finns med på listan. Inga judar, hinduer, buddhister et al.
  • Tre kommer från länder som länge varit under muslimskt styre: Ali från Somalia, Rushdie från Indien, Sadek från Egypten.
  • Fem lever i USA och sex i Europa, varav tre i Danmark.
  • För att söka skydd från sina islamistiska förföljare flyttade två (Ali, Rushdie) från Europa till USA.
  • Islamister bryr sig mycket mer om bilder än om det skrivna ordet: nio av de elva har en bildmässig dimension, sex med karikatyrer (Charbonnier, Luste, Norris, Rose, Westergaard, Wilks) och tre (Ali, Sadek, Wilders) med filmer. En (Jones) sysslar mycket med bildverksamhet. Återstår endast Rushdie som inte använder några bilder.
  • Två av de som associeras med karikatyrer (Luste, Norris) är obskyra småaktörer och att de istället för högprofilerade antiislamistiska aktivister finns med på listan är förvånande.
  • Förutom att mörda Charbonnier (och elva andra på hans kontor) har islamister fysiskt attackerat två andra tecknare (Vilks, Westergaard). De attackerade också och dödade några av Rushdies översättare.
  • Alla utom tre (Ali, Jones, Wilders) associeras med att förlöjliga Muhammed, islams profet.
Denna analys tyder på att islamister är mest upprörda över att kristna födda i västvärlden ritar karikatyrer som driver med Muhammed. (15 januari 2015)

söndag, januari 25, 2015

Det ökända Malmö - återigen


 
Uppföljning på
  
För några år sedan var jag på Judiska Festivalen i Krakow.
På en konsert i en av synagogorna började jag prata med
några amerikanska judar. De frågade varifrån jag kom
och jag svarade Malmö.
Det blev tyst omkring mig och så frågade en äldre man
- KAN MAN BO DÄR ?
Och sedan kom alla frågorna. Frågorna om islamiseringen,
överfallen, bomberna, men också om "vardagsterrorn". 
 
Malmö var redan då ordentligt ökänt. Alla hade sett
reportagen i världspressen och läst resevarningen från
Wiesenthalcentrat. Reepalu hade på kort tid lyckats
Malmö som europeiskt centrum för islamism och
antisemitism  var välkänt av alla.
  
Se de senaste artiklarna efter Uppdrag Granskning
Elder of Ziyon

**
En utmärkt kommentar kring reaktionerna på
reportaget läser vi hos Tommy Hansson




fredag, januari 23, 2015

"Man vill bara gråta..."


"Man vill bara gråta när man ser det"
 
Så skrev en av mina läsare till mig efter att ha sett den
utmärkta Uppdrag Granskning om den islamistiska
antisemitismen i Malmö på onsdagskvällen.

Det var ett av Janne Josefssons bästa reportage. 
Se det:
 

SVT-reportern Petter Ljunggren klädde sig i kippa och
Davidsstjärna och begav sig ut på olika platser i Malmö
för att se vad som hände.
En reporter med dold kamera och mikrofon följde
varje steg han tog.
På flera platser som det populära Möllevångstorget,
som ofta lyfts fram som en idyll i staden, blev
konfrontationen omedelbar.

I programmet ser man hur reportern verbalt attackeras av en man som kallar honom judisk skit och tycker att han borde lämna platsen. En annan slår med handflatan i handen och skriker judedjävul.

När tv-teamet senare åker ut till Lindängens centrum
och Rosengård blir attackerna så allvarliga att
man ryggar tillbaka och överväger att lämna platserna.
En kille på moped åker fram och varnar reportern
från att stanna kvar. På Rosengård angrips teamet först
av en hel mobb och när de flyr från platsen utsätts
de för äggkastning från lägenhetsfönster.

Några häpnadsväckande scener ur filmen:
 
Polisens "hatbrottsspecialist", som tycker att "det är inte så farligt i Malmö".
Han är minsann aldrig rädd för att gå ut. Och visst är det tur att Malmös
kriminalkommissarier vågar gå ut. Men vi andra 300.000 och speciellt
stadens kanske tvåtusen judar ....
 
En prominent (f d) församlingspamp tycker däremot att
 kritiken är "överdriven"...
Kan det bero på att han är insyltad med Reepalus "Dialogforum" ?
 
Det ansvariga kommunalrådet från den rödbruna majoriteten
hänvisar till att staden skrivit kilometervis med policydokument
 i frågan. Och Dialogforum har snackat käkarna ur led.
Hon glömde däremot berätta att prominenta (s)-politiker med
kopplingar till Hamas och Muslimska Brödraskapet alla
sätt underblåser den islamistiska antisemitismen.
Och en kommunistisk nämndordförande ledde en antisemitisk
demonstration på stadens gator...

Glöm inte:
Antisemitismen i Malmö handlar inte om vad stadens
muslimer tycker om Gazakriget, det handlar om vad de
lär sig i källarmoskéerna om "apornas och svinens avföda",
d v s judarna enligt den onde profeten M.
 
 
Gammelpressen tiger som vanligt efter filmen om såväl
antisemitism som islamism.
 
Enda undantaget jag hittat: Kvällsposten


Några tidigare artiklar i frågan: 
 
 
 


 
 
 
 
 
 

 
 

tisdag, januari 13, 2015

Nej, jag är INTE Charlie !


 
 
Jag är inte Charlie !
 
Nej, jag är inte kommunist, antisemit eller homofob,
som de helgonförklarade mördade tecknarna.
 
Jag skulle inte heller kunna tänka mig att demonstrera
tillsammans med Löfven, Al Fatah, emiren av Qatar eller
saudiska kungafamiljen och alla de övriga "frihetsvänner",
som kröp fram i Paris när någon vände på en sten...
 
 
När sjulingarnas franska kusiner lyckades förhindra att
landets största parti (FN) fick deltaga i demonstrationen,
men däremot alla terrorister och terrorfinansiärer från
hela Mellanöstern var välkomna, sa den franska politikens
nestor J-M Le Pen Je ne suis pas Charlie !
Det var en de yttersta sällsynta tillfällen man faktiskt
håller med gubben.
 
Visst kan man respektera de mördade journalisterna
som just offer för jihadismens mordpatrull, men
deras åsikter var i regel avskyvärda.
När dessutom Fatahs "president" Abbas (som doktorerade
i Sovjet på en avhandling som förnekade Förintelsen...)
och liknande anhang fick frottera sig med alla verkliga
eller inbillade "statsmän", som surrade som spyflugor
på Paris gator, ja då tyckte nog många att måttet
var rågat.
 
Av någon slags falsk pietet har nästan ingen publicerat
Charlies vidriga antisemitiska teckningar (se dem här)
eller redaktionens upprop för att förbjuda oliktänkande i
Parlamentet...
***

 
Nej, jag skulle däremot gärna vandrat tillsammans
med över 30.000 tyska gräsrötter i Dresden ikväll.
Se vännen Snaphanens bilder därifrån.
Artikel kommer.
Det är så uppenbart vanliga gräsrötter, i avsaknad
av PR-män och mediaträning....
Redan namnet de valt är ju medialt omöjligt.
Men ikväll deltog förmodligen över 100.000
i olika PEGIDA-arrangemang över hela Tyskland.
Det var också en sorgemarsch över de mördade
i Paris, en sorgemarsch utan terrorister och hycklare.


De säger vad de tänker, d v s att islamiseringen
just nu är det största hotet mot Europa och medier
som mörkar detta faktum är "lögnpress".
Och konstaterar dessutom liksom demonstranterna
i Dresden Wir sind das Volk...
Och växer hela tiden.
Då får man naturligtvis hela åsiktsetablissemanget,
även det svenska, över sig och utmålas som farliga
extremister. 
 



Men de blir fler för varje vecka. Och sprider sig över Europa.
 
 
Idag samlades också 200 sympatisörer i Oslo, begabbade
av press och politiker...

***

Men till slut, glöm inte:

Det var sjutton nya offer för jihad i Paris,
men se på räkneverket
The Religion of Peace
hur många som mördades denna
veckan eller månaden.
Och gärningsmännen är desamma...


Monthly Jihad Report
December, 2014

 Jihad Attacks:
233
 Countries:
30
 Allah Akbars:
33
 Dead Bodies:
2497
 Critically Injured:
2225
 


söndag, januari 11, 2015

Julia Caesar: Islams rätta ansikte

 
Läs Julia Caesars eminenta söndagskrönika på Snaphanen
 

 
       
Av Julia Caesar
Copyright Julia Caesar och Snaphanen. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!
paris_collage
Låt oss omedelbart upphöra med skitsnacket om islam som fredens och kärlekens religion. Skitsnackandets tid är förbi. De som ännu inte har förstått islams våldsamma agenda är försänkta i mycket djup sömn. Den islamistiska massakern mot journalisterna på satirtidskriften Charlie Hebdo i Paris  (tio journalister och två poliser dödade, fyra svårt skadade) och det efterföljande polismordet och två gisslandramer skördade sammanlagt 17 liv.
Gärningsmännen, de algeriska andragenerationsinvandrarna och bröderna Cherif Kouachi, 32, och Saïd Kouachi, 34, sköts på fredagen till döds vid ett tryckeri i Dammartin-en-Goële där de omringats av den franska specialstyrkan GIGN. Den tredje gärningsmannen, Amedy Coulibaly, 32, med senegalesisk bakgrund, som tagit femton personer som gisslan i den judiska butiken Hyper Cacher vid Porte de Vincennes i östra Paris sköts av polis vid fritagande av gisslan. Fyra personer i gisslan hade då redan dödats av Amedy Coulibaly.
 
“Vi är profetens försvarare”
Alla tre gärningsmännen ingick i det så kallade Buttes-Chaumont-nätverket som rekryterade stridande till al-Qaida i Irak. I telefonintervjuer som den franska tv-kanalen BFMTV lyckades få med gärningsmännen mitt under de pågående gisslandramerna sa Cherif Kouachi: 
– Vi är profetens försvarare. Jag, Cherif Kouachi, har skickats av al-Qaida i Jemen. Jag åkte dit, och det var Anwar al-Awlaki som finansierade mig.
Islamistdåden en del av al-Qaidas krig mot “otrogna”
Uttalandet ger ledtrådar till krafterna bakom dåden. De ingår i al-Qaidas krig mot “otrogna”. Anwar al-Awlaki var den mycket kände amerikansk-jemenitiske imam och chefsideolog hos al-Qaida som inspirerade bland annat några av 9/11-terroristerna i USA 2001, major Nidal Malik Hasans massaker på militärbasen Fort Hood i Texas 2009 (13 döda, 30 skadade) och Bostonbombarna  bröderna Tsarnajev, 2013 (tre döda, fler än hundra skadade).

 
 

lördag, januari 10, 2015

Snart är munkavlen på plats igen...

 
Just nu tycks åsiktsetablissemanget i Europa ha
återupptäckt yttrandefriheten. Journalister som
igår tyckte att folkresningen PEGIDA borde förbjudas
och oliktänkande författare eller debattörer tigas
ihjäl; antisemitiska politiker som Veronica Palm som
igår tyckte att den som kritiserar jihadismen ska
hämtas av polisen, är nu plötsligt stora anhängare
av yttrandefrihet.
Löjligt, javisst. Och det kommer inte att vara
många dagar.
Sedan de viftat med pennor och Charlieteckningar
på torget kommer allt att återgå till "ordningen".
Imorgon kommer gammelpressen åter att trippa lät
tå kring islamismen, så att inte Omar Mustafa
känner sig "kränkt".
***
10 sanningar som borde vara självklara för journalister.
Tänk på dem nästa gång du beskylls för att vara "islamofob"...
  • A religion is not a race. Sometimes, not always, it is a system of violent beliefs that claims the right to subjugate others – most notably its ‘own’ coerced adherents.
  • Undoubtedly there are white racists and Hindu nationalists who treat religion as a race and hate Muslims because they are Muslims. Their existence ought to present no problem to principled people, who should fight, criticise and satirise them with the same force and for the same reasons they fight religious obscurantism.
  • Criticism of religion – including bawdy irreverent criticism— is a defence against oppressive power.
  • In our time, the most oppressive religious movements are variants on radical Islam. That may change. You only have to look at Hindu fundamentalism in India or anti-Muslim Buddhist fundamentalism in Burma to see how. But for the present we must fight the enemies in front of us. What other choice do we have?
  • It is not ‘Islamophobic’ to satirise radical Islamists and their beliefs – the main targets of radical Islamists include other Muslims as well as Christians, Jews, Yazidis and secularists.
  • Even if in your confused liberal mind you think that it is, no one has the right to stop satire or criticism because they are offended.
  • No one has the right to kill those who offend them.
  • If they claim that right, they are the most deserving targets of satire and criticism imaginable.
  • And if you do not then satirise and criticise them because you are frightened of ending up like Charlie Hebdo’s dead journalists, or of taking a whipping in a PC backlash, how can you in conscience satirise left or right wing politicians you despise, or the evangelical Christians, Jewish fundamentalists, Catholic reactionaries, Russian orthodox Putinists you deplore?
  • Are you not saying, if only when you are by yourself and think no one is listening: ‘I will only take on targets that won’t kill me, but steer clear of those who just might?’
 
***
Journalisten Lars Hedegaard som jihadisterna försökte mörda
i Köpenhamn 2013 (läs här och fortsättningen) kommenterar
alla dessa tillfälliga "vänner av yttrandefrihet".
 
Politiker och journalister använder terrordåden i Paris för att ventilera sin okunskap om islam.
Terrorangreppet i Paris bevisar än en gång att vi är i krig med islam. Inte med ”islamister”, ”våldsamma islamister” eller ”islamistiska fundamentalister”, som vi hörde hela dagen på diverse tv-kanaler i går. Vi är i krig med islam.
Det är inte ett krig vi har önskat oss, utan ett krig som tvingats på oss. För 1 400 år sedan förklarade en krigsherre och massmördare någonstans i Arabien krig mot envar som inte ville böja sig för hans rasande vanvett. Gör vi inte det ska vi dö. Det är kärnan i Underkastelsen – som på arabiska heter Islam.
 
***
Hur många svenska journalister har de senaste dagarna
påmint läsarna om när Munir Awad, svärson till ordföranden
i Sveriges Muslimska Råd, skulle mörda en hel tidnings-
redaktion i Köpenhamn, exakt efter samma modell som
i Paris ? (Nåja, inte riktigt, han tänkte binda dem
och halalslakta. Mera Kalifatmodellen...)
 
Där fanns en terroristkoppling som sträckte sig 
långt in i kretsar kring Muslimska Brödraskapets
moské på Medborgarplatsen, d v s helt "muslimsk
mainstream", och inte härrörde från någon "extrem
uddagrupp"...
 


fredag, januari 09, 2015

"och för säkerhets skull mördar vi fyra judar också..."

 
Dagens två jihadistiska gisslandraman tycks upplösta. 
Men till priset av fyra nya mordoffer.
Denna gången judiska kunder i en kosherbutik.
Och priset hittills är minst 17 oskyldiga offer.
 
Israels största dagstidning Yedioth Aharonot
sammanfattade stämningarna i en artikel idag
(OBS den skrevs medan gisslandraman
fortfarande pågick)
**
"The Muslim occupation of Europé
 
Paris attack should become a milestone in the war against
Muslim terror;
but it won't, because the Western world is not physically or
mentally prepared to fight the enemies rising up to destroy it.
 
France will hesitate on the day after the attack against satirical newspaper Charlie Hebdo, and its leaders will say a few words of grief and threaten the Muslim world. The French police will continue searching for the three terrorists who murdered a dozen people in the heart of Paris on Wednesday.
 
But France will not say out loud what millions in Europe are thinking in their hearts: It’s either them, the Muslims, or us, the Europeans (most of whom are Christian Catholic).
 
The Muslim empire struck again on Wednesday, and it will strike the European community, which it envies, again and again. Millions of Muslims have already occupied a significant part of Europe’s countries a long time ago.
The Muslim invasion of the continent requires every European politician to consider the many voices of the Muslim population. Even a European politician who despises the Muslims, their religion and their lifestyle would be unwilling to risk making harsh comments, although he is expected to make them, at least today.

The Muslims didn’t just murder 12 people on Wednesday, but a cultural movement which has developed in France since the student revolt in 1968 and has captured many hearts. Even those who do not belong to the left became fond of the anarchistic, uninhibited style of the popular weekly newspaper. 
Them or us
 
Solidarity rally in Paris
‘France will not say out loud what millions in Europe are
thinking in their hearts:
It’s either them, the Muslims, or us, the Europeans’ 
 
The Europeans, like the Americans and even like the Israelis, have failed to get to the bottom of the meaning of the Islamic occupation and did not prepare the tools for a war against it when they should have.
 
Now everyone will ask everyone what to do and will not find the answer. But the answer is clear to everyone, only no one is ready or wants to use it: It’s either us – the Europeans, the Israelis and all those who support freedom and democracy – or them, the Muslims.
The murder of the 12 French people on Wednesday is not even the foreword of the preface of the introduction for them. This doesn’t mean, God forbid, that the overwhelming majority of Muslims support murderers. The opposite may be true.

But if they are not destroyed while they are still small and while they are still few of them, we will soon face a new and horribly brutal world."
 

Redaktionen Charlie Hebdo
 
***
Detta är en fortsättning på artiklarna
 
 
 
***
 
**
Och minsta gemensamma
nämnare varje år sedan 2005:
"Bränna, slå sönder och förstöra
allt som representerar civilisation
och ordning.Skolor, bibliotek, rådhus, polis-
stationer."
**
Till slut:
Ett tragiskt monument över den
franska kulturens sista utpost i
den jihadistiska slummen.
Förskolan Voltaire i Amiens
Nedbränd 2012.
Budskapet är solklart
Nej till europeisk kultur, ordning och demokrati 
Här råder nu ökenrövarens sharia...

 


torsdag, januari 08, 2015

Realistisk framtidsvision i Charlie Hebdo ?



 Charlie Hebdo har framförallt blivit känd för sina
teckningar, (över)tydliga och ofta ganska råa...
Men i Frankrike är den också fruktad för sina artiklar,
skrivna av den övervägande kommunistiska redaktionen
och deras vänner.
Temat är oftast olika former av kritik mot det etablerade
(politiker, medier, författare).

Det numret som kom på gatan onsdag morgon har
en huvudartikel
om författaren Michel Houellebecqs nya bok
 Soumission (underkastelse, d v s islam).
Artikeln lär skildra Houllenbecq som en visionär.
Boken torde vara intressant även för svenskar i december-
överenskommelsens (eller Självmordspaktens, som
Fjordman kallar den) illa sargade land.
 Naturligtvis kommer den aldrig att översättas till svenska.

 Houellebecq skildrar ett Frankrike 2022 där de gamla
partierna allierat sig med Muslimska Brödraskapet
och valt islamisten Mohamed Ben Abbès till president.
Sedan går det snabbt utför. Sharia och månggifte införs
och den enda oppositionen kommer från Front
National, som jagas av myndigheterna. 
 

(förstaupplaga 150.000) ,
till hösten i Storbritannien.

Vad jag förstår är det en framtidsvision som
beskriver Frankrikes politiska och moraliska
sönderfall realistiskt att etablissemanget 
blir stressade. 
Eurabias Europa där gammelpressen
behandlar FN, Gert Wilders och Sd som
folkresningen PEGIDA i Dresden trampar nog
Houellebecq på många ömma tår...
Var det förresten inte till 2022 som december-
sveket i Sverige är tänkt att vara...? 
***
Läs mera om

***
UPDATE:
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Glöm inte:

Jihadistmassakern i Paris

 

 
Ett antal jihadister trängde vid middagstid in på den "välbevakade"
redaktionen hos satirtidningen Charlie Hebdo i Paris.
Tydligen kom man im genom att hota en anställd på väg till jobbet.
 
Väl inne stormade man in på tidningens redaktionsmöte och började
med att mörda redaktionschefen och hans polislivvakt. Sedan sköt man systematiskt ned fyra av Frankrikes mest kända satirtecknare.
Tydligen hade man en mordlista.
 
"Redaktionen såg ut som ett slakthus", enligt ett ögonvittne
 
På vägen ut sköt man ytterligare minst en polis på gatan.
Enligt franska mediauppgifter ska han ha varit obeväpnad...
Men så illa kan det väl inte ha varit. Inte ens i England går
längre en polis ut utan vapen. Och definitivt inte i Paris.

Och givetvis:
Det klassiska stridsropet ALLAHU AKBAR ! 
 


Antalet mördade uppges till 12, varav minst två poliser.
 
Polisen uppgav i kväll att man identifierat i varje fall tre av mördarna.

Det rör sig om de algeriska bröderna Said Kouachi (34) och
och Cherif Kouachi (32) samt Hamyd Mourad (18).

Tidigare CIA-chefen Michael Hayden kommenterade
terrorattacken:
""We’re going to get the kinds of attacks like a drive-by shooting
in Little Rock or an SUV in Times Square or the kind of event that
we see today," Hayden said, noting that officials think terror
groups will resort to softer targets because they are
seemingly no longer able to pull off attacks like a 9/11.
"This is going to be the new flavor of the threat from Islamic
 terrorism."
***
Glöm inte hur Munir Awads terrorgrupp från Stockholm
skulle slå till mot Jyllands-Postens redaktion i Köpenhamn
och halshugga journalisterna...
Och attentaten på Kurt Westergaard och Lars Vilks.
Satiren är uppenbarligen ett mäktigt vapen mot islamismen....